Ilnur Cevik är chefsrådgivare till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. I en intervju i SVT:s Agenda i söndags gick Cevik till hårt angrepp mot EU och menade att unionen inte har gett Turkiet tillräckligt stöd efter kuppförsöket i somras. Därmed ställer sig EU på kuppmakarnas sida, enligt Cevik. Han riktade också skarp kritik mot att turkiska medborgare inte beviljats visumfrihet i EU som ett led i flyktigavtalet mellan EU och Turkiet. Om unionen inte uppfyller sin del av avtalet kommer Turkiet låta flyktingar "välla in" i EU, varnade Cevik.
Det är inte första gången Turkiet ryter till mot EU. Efter försöket till militärkupp i juli har Ankara flera gånger kritiserat EU för att inte tillräckligt kraftfullt stödja den turkiska regimens kamp mot kuppmakarna. För EU har det varit en svår balansgång att både ta avstånd från kuppförsöket och att kritisera Turkiets utveckling i mer repressiv riktning. Återkommande hot från Ankara om att bryta flyktingavtalet har sannolikt fått EU-ledarna att tona ner kritiken mot de gripanden av journalister, domare och statligt anställda som skett i Turkiet i kölvattnet av kuppförsöket.
Kärnan i flyktingavtalet, som ingicks i mars i år, är att irreguljära flyktingar som kommit till Grekland ska återsändas till Turkiet. I gengäld ska EU bland annat liberalisera visumrestriktionerna för turkiska medborgare och påskynda förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap. EU har också krävt att Turkiet mildrar sina antiterrorlagar. I söndagens Agenda-intervju avvisade Ilnur Cevik detta krav och menade att landets terroristlagstiftning är nödvändig för att hantera såväl kurdiska PKK som islamistisk terror.
Flyktingavtalet har redan från dag ett inneburit att EU gjort sig beroende av ett land som under ett flera år avlägsnat sig från demokratiska ideal och utmanat rättsstatens principer. Flera hjälporganisationer har också kritiserat avtalet för att bryta mot flyktingkonventionen och äventyra en rättssäker asylprövning. Läkare utan gränser avslutade i våras sin verksamhet i Morialägret på den grekiska ön Lesbos i protest mot flyktingavtalet.
I grunden handlar det om EU-ländernas bristande förmåga att själva ta ansvar i flyktingfrågan och enas om en fungerande omfördelning av flyktingar mellan medlemsländerna. Hellre än att skapa ett humant och rättssäkert mottagningssystem i EU har unionen ingått ett instabilt avtal som skjuter problemen på framtiden.
Genom att att minska sitt beroende av Turkiet i flyktingfrågan skulle EU inte bara visa solidaritet med de syriska flyktingarna, utan även med den turkiska befolkningen. För om omvärldens tryck på Turkiet minskar, blir den repressiva utvecklingen i landet allt svårare att bryta. Det är dags för EU att ta ansvar.