Genmodifierat ris kan minska utsläppen av växthusgaser, rapporterade UNT i veckan. Det har forskare vid SLU tillsammans med kinesiska kollegor kommer fram till.
Ris är den viktigaste näringskällan för hälften av jordens befolkning, och släpper ut stora mängder metangas. Därför är de nya forskningsrönen glädjande. Med vetenskapens hjälp kan man nu odla ris vars skördar är större än konventionellt odlade grödor, samtidigt som klimatpåverkan minskar.
Alla är dock inte lika förtjusta över de vetenskapliga framstegen. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att genmodifierade grödor, GMO, hotar den biologiska mångfalden, ökar användningen av bekämpningskemikalier och kan sprida sig okontrollerat. Dessutom, menar Greenpeace, kommer utvecklingen av GMO att leda till att stora företag konkurrerar ut småskalig produktion.
Till viss del är motståndet förståeligt. Bilden av en vetenskapsman som i ett laboratorium laborerar med livsmedel är ingen aptitretare. Därtill är det sunt att ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot all typ av vetenskap. Men det fanatiska motstånd som driver delar av miljörörelsen är osunt.
År 2050 kommer jordens befolkning att uppgå till 9 miljarder, vilket ställer stora krav på livsmedelsproduktionen. Skövling av regnskog för att ge plats för matproduktion är ett hot mot djurarter såväl som jordens förmåga att absorbera koldioxid. Genmodifiering är därför nödvändigt för att undvika svält.
Därtill kan förädling av grödor minska sjukdomar som uppstår till följd av näringsbrist. Exempelvis har man redan förädlat ris med A-vitamin genom att tillsätta betakaroten från påskliljor. På så vis kan många sjukdomar undvikas.
GMO leder inte till ökad användning av bekämpningsmedel. Snarare tvärtom – grödor som står sig bättre mot insekter och torka behöver inte duschas av kemikalier. Att genmodifierade grödor skulle spridas med pollinering är sant, men det gäller i lika hög utsträckning för icke-genmodifierade växter. Dessutom finns det metoder som till 100 procent förhindrar spridning av gener till andra grödor, så kallat ”GM-gene-deletor”.
Att forskare skulle vara i maskopi med onda storföretag för att utkonkurrera småskaliga jordbruk är en överdrift. Men precis som med all annan teknikutveckling är det viktigt att den kommer alla till del. Problem med patent är dock inte reserverat genmodifiering.
Mänsklig korsbefruktning av grödor är inget nytt. Faktum är att jordgubben, som skapades i Frankrike i mitten av 1700-talet, är ett resultat av medveten korsbefruktning mellan två smultronsorter. Gränsen mellan vad som är ”naturligt” och vad som är ”konstlat” är inte alltid självklar. Och varför skulle det naturliga alltid vara att föredra? Människans förmåga att styra över naturen är trots allt det som gjort att vi dominerar den här planeten.