Avdraget infördes av alliansregeringen och gav privatpersoner möjlighet att dra av upp till taket på 6 000 kronor. Det maximala avdraget var 1 500 kronor och gjorde det möjligt att skänka mer pengar än annars, vilket ett sjuttiotal ideella organisationer också kunnat dra nytta av. Under 2014 använde fler än 800 000 svenskar avdragsmöjligheten och inget tyder på att siffran för 2015 skulle vara lägre. Men det var då det.
Regeringen anser att avdraget var en dålig skatteteknisk konstruktion och att det kanaliserade pengar på ett sätt som inte nödvändigtvis var bra, eftersom organisationer är olika bra på att få gåvogivare. Socialdemokraterna föredrar riktade offentliga bidrag framför decentraliserade beslut som grundar sig på människors egna val. Det är en politik som inte ligger i tiden.
När tidskriften Fokus korade årets svensk på Nobeldagen gick det inte till en person, utan till volontärerna – alla som gör insatser för att välkomna människor på flykt till vårt land.
Påfrestningarna på det offentliga mottagningssystemets delar uppmärksammades allt mer under året som gick och bidrog sannolikt till att sporra människors ideella engagemang lite extra. Om det offentliga Sverige var stelt och fyrkantigt visade sig de frivilliga initiativen vara lyhörda och flexibla inför den föränderliga flyktingsituationen.
Samhällsutvecklingen går mot ökad individualisering och digitalisering. Det ger nya möjligheter att organisera sig och arbeta ideellt. I stället för att avskaffa det blygsamma och snäva gåvoavdraget borde regeringen uppmuntra ideella krafter, öppna upp för både högre maxbelopp och inkludera fler ideella verksamheter.
Statsminister Stefan Löfven avslutade sitt jultal med en uppmaning. Med blicken fäst mot 2016 bad han alla som har möjlighet att engagera sig lite extra i ideellt arbete. Synd bara att regeringens politik skickar helt andra signaler.
Ledare UNT