Nästan alla svarar förmodligen nej på en sådan fråga. Men girafferna, sammanlagt fyra närstående arter, har minskat kraftigt i antal på dryga 30 år och räknas i dag som ”sårbara” på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) lista över hotade arter.
En ny uppdatering av listan har just gjorts och antalet giraffer har minskat från drygt 157 000 år 1985 till ungefär 100 000 i dag. En orsak är tjuvjakt. En annan är att livsmiljöerna förstörs när jordbruk och boskapsskötsel breder ut sig.
Giraffer är vackra, majestätiska för att inte säga spektakulära djur. Förmodligen betyder det att de också kommer att räddas för framtiden. Låt oss hoppas att detsamma gäller andra spektakulära djurarter, som tigern. Ett europeiskt exempel är visenten som genom medvetet skydd och avelsarbete under 1900-talet räddats från utrotning.
Men hotet är ofta ännu mer påtagligt för mindre spektakulära arter, sådana som de flesta av oss knappast vet om att de existerar. Det gäller både växter och djur av många olika slag. Elva procent av världens fåglar är rödlistade – en del av dem tillhör arter som först nyligen upptäckts eller beskrivits av vetenskapen.
Bland de hotade växterna finns flera vilda stamformer för vanliga nyttoväxter som havre, korn, mango och solrosor. Åter tycks förklaringen vara att deras naturliga livsmiljöer förtörs.
Evolutionen innebär att arter utvecklas och försvinner. Men massutdöende på kort tid är ingen normal process utan framkallas av yttre omständigheter, vare sig det handlar om meteoritnedslag, nedisning eller storskalig mänsklig påverkan. Och inga djur- och växtarter existerar isolerade från varandra. Försvinner eller tillkommer en eller flera så påverkas också livsbetingelserna för andra, mer eller mindre påtagligt.
Strävan att bevara naturens mångfald inte kan därför begränsas till att bevara enstaka arter som drar till sig vår beundran. Den också måste innebära en strävan efter att bevara mångfalden av ekosystem och livsmiljöer. Naturvård är därmed något helt annat än en strävan efter att bevara naturen som en sorts ”museum”, det handlar om naturens mångfald och dynamik och därmed också om våra egna livsbetingelser.
En bevarad variation i fråga om ekosystem bidrar på olika sätt också till det mänskliga samhällets överlevnad – inte heller vi kan i längden existera om den biologiska mångfalden reduceras till ett fåtal arter förutom oss själva. De exakta konsekvenserna av förstörda livsmiljöer och försvunna arter går sällan att förutse – också det är ett skäl att hantera olika ekologiska system med varsamhet.
Vi ska inte romantisera naturen eller betrakta människan som en ond varelse som helst inte bör företa sig någonting. Men vi har ett egenintresse i att planeten har plats också för andra än oss själva.