Vården var en av väljarnas viktigaste frågor i valet 2018. Landstingens och regionernas ansvarsområde domineras helt av vården och därför var de regionala valen extra intressanta den här gången. Därför är det också intressant att konstatera att dessa val innebar en historisk tillbakagång för Socialdemokraterna och motsvarande framgång för allianspartierna. Vad beror detta på?
Tidningen Dagens Samhälle har kartlagt valen och det visar sig att minst hälften av landstingen ser ut att få alliansstyre. Bland annat blir det historiska maktskiften i Norrbotten, Dalarna och Blekinge där Socialdemokraterna har styrt i närmare ett sekel. I andra fall blir det blocköverskridande styren med alliansinslag och på några håll är läget fortfarande oklart, till exempel i Uppsala.
En slutsats man kan dra gäller de privata alternativen och frågan om vinster i välfärden. ”Nu blir vinsttaket en valfråga”, löd en kommentar efter Ilmar Reepalus utredning där vården hade undantagits från förslaget om vinstbegränsning. Så blev det och väljarna verkar inte se vinsterna som ett problem, eller så överskuggas det av en förbättrad valfrihet. Det nya alliansstyret i Skåne har exempelvis lovat att införa fyra nya vårdval inom öron-näsa-hals, barnmedicin, allmänpsykiatri och val av hjälpmedel.
En annan fråga gäller Nya Karolinska. Enligt Socialdemokraternas strategi var skandalen med nybygget så graverande för alliansen, i synnerhet för Moderaterna, att den skulle ge framgång för S även på riksplanet. Efter valet blev chocken desto större. ”Hur kunde Stockholms läns landsting inte bli rödgrönt”, frågade sig nättidningen Dagens Arena i förra veckan.
Tja, tänkbara förklaringar är att väljarna sett misskött ekonomi och stora brister även i S-styrda landsting och att NKS-bygget visserligen bitvis skötts mycket illa men att vänsterkritiken ändå varit kraftigt överdriven (jämför exempelvis med J-huset på Akademiska i Uppsala). Samt att väljare också är patienter som värnar sin valfrihet i vården.