Stärka. Bygga. Trygga. Värna. Statsminister Stefan Löfven leder en regering som har utrymme för reformer. Och som valåret 2018 gett sig själv ett ännu större utrymme. Då blir statsministern något storvulen och framställer sig som samhällsbyggaren som samtidigt ska rädda haven och ställa allt till rätta hemma i Sverige. ”Klyftan mellan stad och land ska slutas. Oavsett om man bor i Visby, Vårby Gård eller Vittangi ska man ha samma möjligheter”, sade han.
I reda pengar handlar det om 30-40 miljarder kronor som ska spenderas, något mer än de årliga löneökningarna. Det räcker till lite här och lite där. Tyngdpunkten hamnar på barnfamiljernas ekonomi, det vet vi redan. Sedan undrar fortfarande alla poliser och undersköterskor som lyssnade hur detta ska leda till ”trygghet i en ny tid”, pressa tillbaka gängen, vårdköerna och extremisterna. Trots 750 miljoner extra till Säpo och tullen. Och trots att en legitimation för undersköterskor ska utredas.
Den svagaste delen av regeringsförklaringen, och av regeringens hela politik, är jobben. Som Löfven så väl vet råder stark arbetskraftsbrist. I princip finns ingen svenskfödd över 25 år med gymnasieutbildning som kan ta ett nytt jobb i morgon. Men bland utlandsfödda står snart var fjärde utanför arbetsmarknaden. Statsminister blundar och håller liv i det meningslösa målet att passera Tjeckien och bli landet med lägst arbetslöshet i EU.
”Vi ska korta vägen till jobb för nyanlända”, slog Löfven fast. Han framhöll utbildningsplatser (med utbildningsplikt), förenklat anställningsstöd och extratjänster som verksamma metoder. ”Vi rustar Sverige genom att ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Kunskap och kompetens i stället för låga löner”, sade statsministern med adress alliansen, som vill sänka ingångslönerna med sina inträdesjobb.
Extratjänsterna är intressanta då de kan sägas vara regeringens svar på lägre trösklar till jobb. De ska bli 6 500 till årsskiftet är det tänkt, men hittills har det gått trögt. Inte lika trögt som för traineejobben, flaggskeppet i förra valrörelsen, där de 32 000 utlovade jobben till slut hamnade på 474 (SvD 4/6). Traineejobben har nu lagts ned och det är svårt att se varför extratjänsterna skulle bli mer framgångsrika. Problemet är detsamma som för en gång alujobben och plusjobben. Antingen blir det låtsasjobb, eller så förvandlas riktiga jobb till bidragsjobb för att spara pengar åt kommunerna.
Samhällsbyggaren Stefan Löfven låter sig inte hejdas av detaljer. Det är bara att värna och stärka lite mer så löser det sig. Men högsta prioritet detta fjärde år som regeringschef tycks ändå vara att trygga valsegern 2018. Nästa veckas budgetförslag tyder på det, liksom frånvaron av alla strukturella reformer som är nödvändiga på exempelvis arbets- och bostadsmarknaden.