Det vi vet är att protesterna kommer underifrån, med ursprunget överlevande skolbarn efter massakern i Parkland, Florida. Och att de politiker och lobbyister som brukar rycka ut till lagens försvar legat oväntat lågt den här gången.
Vad tänker man på i den mäktiga organisationen NRA (National Rifle Association)? Och hur tänker deras tidigare så lojala republikanska kongressledamöter? Kanske på att det är svårt att försvara sig när en ny, ung generation reser sig, mot skyltar som "Flickors klädsel i skolan är mer reglerad än vapen i USA". Kanske tänker man på att man är i minoritet? Enligt en Harvardstudie (Scientific American) ägs hälften av vapnen i USA av tre procent av befolkningen, företrädesvis äldre vita män i konservativa miljöer på landsbygden. En annan studie från University of Chicago 2015 visade på mycket tydliga samband mellan främlingsrädsla och vapensamlande. Ju mer rasistiska åsikter, desto starkare stöd för generösa vapenlagar, var en annan slutsats.
Det råder inget tvivel om att NRA kommer att fortsätta försvara den konstitutionella rättigheten att bära vapen. Massmord på skolor betyder bara att det behövs fler "good guys with guns". Men hur tänker de politiker som står inför ett mellanårsval i höst? Förbereder man en kompromiss, som restriktioner för halvautomatiska vapen? Den stora frågan blir i så fall: Kommer de unga arga amerikanerna att nöja sig med det?