Egentligen Ă€r det absurt. Flera gĂ„nger under mina studier var jag med om att samtliga studenter samt förelĂ€saren var svensktalande, men att undervisningen Ă€ndĂ„ bedrevs pĂ„ engelska. SkĂ€let var ofta att bĂ„de studenter eller förelĂ€sare hade svĂ„rt att uttrycka sig om Ă€mnet pĂ„ nĂ„got annat sprĂ„k Ă€n engelska. Ăn i dag kan jag inte de svenska termerna för flera grundlĂ€ggande begrepp inom nationalekonomin, som till exempel sunk cost. Vi vande oss helt enkelt vid engelskan.
Och trots att det kan lÄta absurt Àr det talande för utvecklingen inom högre utbildning. Det riskerar att bli ett problem bÄde för forskningen och undervisningen. Saco-förbundet Sulf gjorde för tvÄ Är sedan en sammanstÀllning över lÀget pÄ svenska universitet och högskolor. LÀsÄret 2013/2014 gavs 19 procent av alla universitetskurser pÄ engelska. Fem Är senare gavs en knapp tredjedel av alla kurser pÄ engelska (UniversitetslÀraren 18/12-18).
Samma utveckling har skett inom forskningen. Till exempel Àr 95 procent av alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivna pÄ engelska, och inom omrÄdena naturvetenskap och medicin Àr andelen (Ànnu) nÀrmare 100 procent (DN 3/12-15).
För att konkurrera pÄ en globaliserad akademisk marknad Àr det viktigt att svenska forskare kan uttrycka sig pÄ engelska. Att mÄnga kurser ges pÄ engelska möjliggör för internationella utbyten och det blir lÀttare att studera utomlands i ett nÀsta steg. Allt detta Àr förstÄs vÀrt att vÀrna.
Men anglifieringen av forskning och högre utbildning har baksidor. Glappet mellan den vetenskapliga vÀrlden och resten av samhÀllet vÀxer. Det blir svÄrare för akademiker att medverka i debatten och skapa förstÄelse för sin kunskap och sina upptÀckter i det övriga samhÀllet. Det kan pÄ sikt bli svÄrare att legitimera resurserna till forskning. Att samverka med samhÀllet Àr trots allt, enligt högskolelagen, ett av universitetens tre uppdrag.
Inte bara forskningen drabbas. Det blir Ă€ven svĂ„rare för studenter att sĂ€tta ord pĂ„ vad de kan. Vad vĂ€rre Ă€r, studenterna blir dummare. Olle Josephson, professor i svenska och tidigare chef för SprĂ„krĂ„det, menar att man lĂ€r sig bĂ€st pĂ„ sitt starkaste sprĂ„k, och att det blir svĂ„rare att ta till sig abstrakt tĂ€nkande pĂ„ en avancerad nivĂ„ pĂ„ andra sprĂ„k â Ă€ven om man behĂ€rskar dem. Diskussioner, som Ă€r oumbĂ€rliga för att kunna ta till sig och befĂ€sta kunskap gĂ„r trögare om man inte övar sig pĂ„ att förmedla sina kunskaper pĂ„ sitt modersmĂ„l.
Det finns förstÄs goda skÀl till denna internationalisering (lÀs anglifiering). Men den kan inte vara det enda som spelar roll. Svenska studenter och forskare bör kunna uttrycka sig om sina studier och forskning pÄ svenska. Svensk forskning kan inte enbart vara Àmnat för en internationell publik.
Och jag beklagar att jag Àn i dag inte vet hur man sÀger sunk cost pÄ svenska.