Har vi i Sverige varit för naiva igen?

Korruption är ett främmande begrepp för många svenskar. Sverige har också i internationell jämförelse stuckit ut med relativt lite korruption. 

Men i en debattartikel i DN (21/12) larmar tre av Sveriges mest meriterade statsvetare om missförhållanden i våra förvaltningssystem. De pekar på en rad rapporter från bland annat Försäkringskassan, Brå, Säpo och SKR och menar att dessa var för sig är enskilda företeelser men sammantaget skapar de ett “oroande helhetsmönster”. De går så långt som att säga att dagens korruption i Sverige bör jämföras med den i södra Italien. 

Forskarna uppmanar statsvetare att granska korruptionens utbredning. De menar också att Sveriges självbild som ett land fritt från korruption kan ha stått i vägen för tidiga insatser för att stävja kriminaliteten. 

Korruptionsexperten och tidigare chefen för Riksrevisionsverket Inga-Britt Ahlenius, har påpekat att det inte räcker med regler för att förebygga korruption. Det krävs framför allt en etik som genomsyrar helheten. Svenska samhället och våra välfärdssystem har i hög grad byggt på tillit och pliktkänsla. Det har också gjort att vi sluppit jämförelsevis mycket byråkratiskt krångel och kontrollfunktioner. 

Denna tillit är sannolikt också vad som har gjort dagens brottslighet möjlig. Våra välfärdssystem med generösa bidrag, transparens och tillgänglighet har blivit en godisbutik för kriminella. Myndigheternas kontroll över offentliga system har blivit sämre sedan 1990-talet på grund av en ökad privatisering av offentliga tjänster, som i sin tur har lett till minskad offentlig kontroll. Valfrihetsreformen i kombination med migrationen, menar forskarna, är vad som har lett till dagens omfattande korruption och välfärdsbrottslighet. 

Det rapporteras återkommande om fusk med assistansersättning, fusk med föräldrapenning, med bostadsbidrag, om falska jobbkontrakt och intyg som ger tillgång till välfärden och om falska identiteter. I Södertälje har det rapporterats om organiserad brottslighet som har haft förgreningar i myndigheter, i näringslivet och även i politiken. 

Den 1 juli ska vi få en ny myndighet: Myndigheten för utbetalningskontroll, som syftar till att samordna utbetalningar från våra välfärdssystem. Förhoppningsvis kommer det också leda till att fler välfärdsbrott upptäcks.

Men att granska hur utbredd korruptionen verkligen är framstår som oerhört viktigt. Kanske har Sverige, precis som forskarna påpekar, varit för naiva när det gäller hur utbredd brottsligheten är. Det hade i så fall inte varit första gången.