Redan i månadsskiftet maj/juni förra året informerades äldrenämndens ordförande, Vänsterpartiets kommunalråd Tobias Smedberg, av förvaltningsdirektören Lenita Granlund om de övergrepp som begåtts mot äldre kvinnor inom hemtjänsten.
Det framgår av den externa granskningen av Uppsalas äldreomsorg som genomförts av KPMG och som UNT har rapporterat om (26/3).
Informationen gavs dock enbart muntligen. Så exakt vad som sades mellan Granlund och Smedberg kommer vi aldrig att få veta. Smedberg hävdar att han bara fick ”övergripande information”.
Men även om det stämmer som han säger att han först i och med UNT:s artiklar fick reda på vad som hade skett, fråntar det inte honom ansvar. I egenskap av ordförande för äldrenämnden är Smedberg ytterst ansvarig för det som sker på förvaltningen. Det inbegriper också hur tjänstemännen agerat eller inte agerat på larmen från Elsa och ”Siv”, den andra kvinnan som utsatts för övergrepp.
Och är det någonting som utmärker förvaltningens och de ytterst ansvariga politikernas agerande under hela denna historia är det en brist på ansvarstagande.
Det började med att man inte tog uppgifterna på allvar. Sedan fortsatte man med att förhala, släta över och hoppas att allt bara skulle lägga sig med tiden.
När detta till slut blev omöjligt, tack vare Elsas och ”Sivs” mod och UNT:s granskning beslutades det från politiskt håll om en rad åtgärder för att öka tryggheten i hemtjänsten. Men fortfarande i höstas ville man inte erkänna att man hade gjort någonting fel: rutinerna hade följts. Både kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) och Tobias Smedberg motsatte sig också kraftfullt kraven på en extern granskning.
När det sedan väl fattades beslut om en utomstående granskning var det på grund av ytterligare avslöjanden från UNT. Även om de ansvariga politikerna försökte skriva om sanningen och hävda att detta hade varit planen hela tiden.
Granskningen presenterades som bekant tidigare i veckan och innehöll svidande kritik både mot tjänstemän och politiker. Det uppseendeväckande är att kritiken gäller även hur man agerat efter att allt uppdagats och man beslutat om nya rutiner. Både förvaltningen och äldrenämnden pekas ut.
Äldrenämnden, alltså den ansvariga politiska församlingen, anses brista i ledning, styrning och kontroll av hemtjänsten. Man har inte heller agerat enligt de nya riktlinjer som tagits fram.
Detta måste få konsekvenser. Det räcker inte att som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Utvecklingspartiet demokraterna skriva en debattartikel (UNT 27/3) där man förklarar att man vidtar både den ena och den andra åtgärden. Eller att man upprepar samma budskap när man intervjuas av UNT.
Rutiner har ju redan funnits. Problemet är att de inte har följts. Samma personer som dels inte tagit larmen på allvar och agerat tillräckligt (tjänstemän på förvaltningen), dels inte förmått styra förvaltningen (nämndledamöterna) sitter ju fortfarande kvar. Vad säger att de ska lyckas nu om de inte gjort det tidigare?
I torsdags skrev jag att den externa granskningen borde leda till att chefer inom äldreförvaltningen får lämna sina tjänster. Men frågan bör också ställas om äldrenämndens ordförande Tobias Smedberg kan vara kvar på sin post.
Det finns inga skäl att ifrågasätta att han och övriga politiker inte är upprörda över vad som har skett. De är tänkande och kännande människor. Däremot finns det absolut skäl att ifrågasätta hur de har agerat – och kräva att det får konsekvenser.
Erik Pelling säger att det nu finns ”en samstämmig bild” som man ska ”agera utifrån”. Låt oss hoppas att han menar allvar, och att det inte återigen bara är en lek med ord.