Fortsätt dricka – men svenskt och med måtta

Sverige gillar att vara bäst i EU-klassen. Men först nu utnyttjas möjligheten att sänka alkoholskatten för småbryggerier.

Det är oförståeligt varför Sverige som ett av få länder valt att inte tidigare utnyttja möjligheten till differentierad alkoholskatt.

Det är oförståeligt varför Sverige som ett av få länder valt att inte tidigare utnyttja möjligheten till differentierad alkoholskatt.

Foto: Nam Y. Huh

Ledarkrönika2024-10-01 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men marginalerna är små. Bryggarna drivs oftare av kärleken till hantverket än till excelarket. För många har de senaste årens stigande priser därför lett till att verksamheten knappt längre bär sig, vissa har till och med fått lägga ner. Som till exempel Tempel Brygghus här i Uppsala.

Andra, som norduppländska Leufstabruk, kämpar på. I en intervju med UNT (27/9) förklarar Håkan Lindgren hur det ser ut för dem:

”Det är ett tufft läge för många av oss mindre oberoende bryggerier … I vårt fall håller vi på att bygga upp en verksamhet och vi har inga möjligheter att ta ut någon lön för det jobb vi lägger ned.”

undefined
Ju mindre bryggeriet är, desto större blir skattelättnaden i procent.

Givet hur det ser ut för många av de svenska småbryggerierna är det svårt att förstå att det är först vid halvårsskiftet 2025 som Sverige får en differentierad alkoholskatt, det vill säga att mindre producenter kommer att betala en mindre skatt än de stora aktörerna. Detta är något som samtliga EU-länder förutom Sverige och Spanien redan har infört.

Från och med juli nästa år kommer därmed bryggerier med en årsproduktion upp till 3 miljoner liter få en reducerad alkoholskatt. Som mest kan skatten minska med 50 procent, men ju mer man producerar, desto lägre blir skattereduktionen.

För Leufstabruk och Håkan Lindgren innebär det sannolikt att marginalerna blir lite större och därmed ökar möjlighten att bryggeriet blir kvar.

Sverige brukar vara bäst i unionsklassen med att implementera nya EU-direktiv. Men när man hade något som verkligen skulle kunna göra påtaglig skillnad för en hel bransch släpade både denna och föregående regeringen benen efter sig. Så djupt sitter föreställningen att svensken fortfarande inte kan hantera sin alkohol.

Sambandet mellan låg tillgänglighet (dyrt och bara på Systembolaget) och låg konsumtion är dock inte lika glasklart längre. Trots blygsamma liberaliseringar – lördagsöppet och privatimport – super vi inte mer.

Och det lär vi knappast heller göra när småbryggerierna får det lite lättare. Vi kommer – och bör – fortsätta att dricka måttfullare än tidigare – bara med mer svenskt hantverksöl i glasen.