Kampen för lugn och ro pÄ gatan gÄr vidare

Dödligt vÄld i Sverige blir alltmer synonymt med gÀngkriminalitet.

SpÄr söks efter skottlossning i Malmö i förra veckan, en daglig aktivitet för svensk polis.

SpÄr söks efter skottlossning i Malmö i förra veckan, en daglig aktivitet för svensk polis.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledarkrönika2021-04-04 06:57
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Det dödliga vÄldet Àr högaktuellt igen. Brottsförebyggande rÄdets statistik för 2020, som presenterades i tisdags, visade att 124 personer föll offer för dödligt vÄld under fjolÄret, den högsta siffran sedan mÀtningarna startade 2002. Den klart största kategorin Àr numera dödligt vÄld med skjutvapen. 48 personer miste livet pÄ grund av gÀngvÄldet i fjol, mot 17 för nio Är sedan.

Å andra sidan har det varit en lugn start pĂ„ 2021 med 40 procent fĂ€rre skjutningar de tvĂ„ första mĂ„naderna jĂ€mfört med 2020. Det kan bero pĂ„ pandemin. Det kan ocksĂ„ bero pĂ„ att krypteringsverktyget Encrochat knĂ€cktes i fjol vĂ„ras, vilket lett till 200-250 gripanden och att 125 fĂ€ngelseĂ„r utdömts i Sverige, hittills.

Poliser vittnar om hur fort narkotikaförsÀljningen Äterupptas sedan ledande gÀngmedlemmar gripits. Det uppstÄr ett vakuum, men sedan följer nya uppgörelser. Det Àr lugnt i villaomrÄdena nÀr det inte smÀller bland höghusen och helikoptrar hovrar ovanför uteplatser och studsmattor. Men det Àr inte lika lugnt i det utsatta omrÄdet, dÀr kontroll kan utövas med andra medel Àn skjutvapen.

Dödligt vĂ„ld Ă€r den yttersta konsekvensen av att det gĂ„r snett i kontakten mellan mĂ€nniskor. Allt förnuft sĂ€ger att det dödliga vĂ„ldet borde ha rasat de senaste 20 Ă„ren, inte minst pĂ„ grund av digitaliseringen. Unga mĂ€n med ölburkar pĂ„ stan har ersatts av unga mĂ€n med ölburkar framför datorn. Person- och butiksrĂ„n har ersatts av bedrĂ€gerier. Det senaste Ă„ret har ett klassiskt forum för ”snedtĂ€ndning” nĂ€stan upphört att existera, det som funnits utanför krogarna vid stĂ€ngningsdags eller vid busstationen strax dĂ€rpĂ„. Under pandemin finns inga utekvĂ€llar som kan bli besvikelser, det finns inga utekvĂ€llar alls. 

Det gĂ„r att tĂ€nka sig att det dödliga vĂ„ldet skulle ha flyttat till nĂ€tet. Hat och hot kan liksom ekonomisk utsatthet bidra till psykisk ohĂ€lsa. Men antalet sjĂ€lvmord har varit ganska konstant i Sverige under 2000-talet, till och med syns en svag minskning per capita. Detsamma gĂ€ller vĂ„ld i nĂ€ra relationer. I fjol dödades 13 kvinnor av en förövare som de haft en pĂ„gĂ„ende eller avslutad parrelation med. Varje offer Ă€r naturligtvis ett för mycket, men över tid har det skett en minskning.

Skjutningarna pĂ„ öppen gata Ă€r det som sticker ut. I fjol noterade polisen en uppgörelse med handeldvapen varje dag i genomsnitt i Sverige. De allra flesta skjutningar leder inte till dödsfall. Men av dem som skadas eller dör Ă€r heller inte alla kriminella. De senaste tio Ă„ren har 46 utomstĂ„ende i 36 grova vĂ„ldsbrott skadats eller skjutits till döds i Sverige. Av dessa var Ă„tta under 15 Ă„r.

I onsdags kom SOM-institutet med sin Ă„rliga rapport om hur svenskar ser pĂ„ samhĂ€llet. De svarande fĂ„r bland annat nĂ€mna vad de tycker Ă€r viktiga politiska frĂ„gor eller samhĂ€llsproblem. I rapporten för 2014 ansĂ„g 4 procent att Lag och ordning var ett viktigt samhĂ€llsproblem att lösa. Fyra Ă„r senare ansĂ„g 16 procent detta, 2019 28 procent och i den senaste rapporten 34 procent. Invandring och integration (38 procent) Ă€r nu den enda frĂ„ga som anses viktigare att lösa. ÖdesfrĂ„gan klimatet har förpassats till tredje plats.

Den relativt lugna inledningen av 2021 kan inte dölja det faktum att mĂ„nga svenskar fĂ„tt nog av gĂ€ngens terror. SOM-institutet stĂ€llde frĂ„gan om skĂ€rpta straff för gĂ€ngkriminalitet, vilket 90 procent tyckte var ett ganska bra eller mycket bra förslag. Endast tre procent ansĂ„g att det var ett dĂ„ligt förslag. Det Ă€r en ”unik konsensus”, enligt forskarna, som gĂ„tt tillbaka i tiden utan att hitta nĂ„gon frĂ„ga dĂ€r lika stor enighet rĂ„der. NĂ€r fĂ„r vi se samma politiska enighet om behandlingen av de gĂ€ngkriminella?