Som mĂ„nga konstaterat kan pandemin bli en möjlighet att börja om â pĂ„ alla möjliga plan. En paus manar till eftertanke, för den enskilde, företaget eller för landet. Vad Ă€r det vi hĂ„ller pĂ„ med? FörĂ€ndringar kommer att ske nĂ€r hjulen Ă„ter börjar rulla i samhĂ€llet, men blir det verkligen till det bĂ€ttre? Postpandemi-samhĂ€llet kan till exempel vara den sista chansen för mĂ€nniskan att hamna pĂ„ rĂ€tt spĂ„r och möta klimatförĂ€ndringarna.
Förra vĂ„ren, mitt i bedrövelsen, vĂ€cktes hopp. Bilder kablades ut över vĂ€rlden â en bergkedja i Indien kunde ses av stadsbor som inte sett den pĂ„ en generation, botten av en flod sĂ„gs för första gĂ„ngen sedan 1950-talet. Liknande exempel fanns över hela vĂ€rlden, bara för att vi slutade flyga, köra bensinbilar och stoppade vissa industrier under sĂ„ kort tid som en eller tvĂ„ mĂ„nader. Hoppet gĂ€llde ren luft, och klimatet. Givetvis skulle vi sĂ„ smĂ„ningom börja leva igen, men varför göra det med samma drivmedel och energikĂ€llor som tidigare? Vilket globalt exempel vi fĂ„tt se, för gröna och hĂ„llbara alternativ!
Vartefter coronaÄret 2020 passerade dÀmpades euforin. Och i december blev utslÀppen tvÄ procent högre Àn samma mÄnad 2019. För helÄret 2020 stannade utslÀppsminskningarna vid ynka Ätta procent, enligt IEA (International Energy Agency). SÄ mycket för lÀrdomarna under nedstÀngningarna. SÄ mycket för en grön Äterstart och en grönare framtid. Eller?
Budskapen Ă€r lite blandade, men IEA:s prognos för 2021 Ă€r ett mycket beskt piller för klimatet. DĂ€r spĂ„s den största ökningen nĂ„gonsin av de globala utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser för ett enskilt Ă„r, undantaget den massiva Ă„terhĂ€mtningen efter finanskrisen för tio Ă„r sedan. De fossila brĂ€nslena kol, olja och naturgas kommer alla att i stort sett Ă„terhĂ€mta sig till 2019 Ă„rs nivĂ„er igen. âDet Ă€r chockerande och mycket oroande att vĂ€rldens regeringar sĂ€ger en sak och gör nĂ„gonting helt annatâ, sĂ€ger IEA-chefen Fatih Birol (The Guardian 21/4).
Den goda nyheten, och kanske Ärets enda stora goda nyhet för klimatet, Àr maktskiftet i USA. Joe Biden har fÄtt en bra start i Vita huset med framgÄngsrikt vaccinationsarbete och tre mÄnader av ÄterstÀllare efter TrumpÄren. Med det digitala klimattoppmötet som inleddes i torsdags skulle symboliken med Parisavtalet och de vackra orden omsÀttas till handling. Och presidenten satte tonen direkt med sitt löfte om 50 procents minskade utslÀpp till 2030, jÀmfört med 2005 Ärs nivÄer.
Inrikespolitiskt har Biden 20 mÄnader pÄ sig att visa att en grön ÄterhÀmtning efter coronakrisen Àr rÀtt vÀg att gÄ. JÀmförelsen med Barack Obamas uppdrag för tolv Är sedan (efter finanskrisen) Àr oundviklig. Obama förlorade sitt stöd i kongressen i mellanÄrsvalet och de gröna reformerna tappade tempo. Nu mobiliserar redan republikanerna mot Bidens klimatplan, Àven demokrater i vissa delstater Àr tveksamma. Planen anses kosta jobb, jobb som till stor del hamnar i Kina.
Utrikespolitiskt Àr ett problem att USA numera slÀpper ut hÀlften sÄ mycket vÀxthusgaser som Kina, samtidigt som Indien Àr pÄ vÀg i kapp. Kina har bara lovat att utslÀppen ska sluta öka 2030, och Indiens Narendra Modi har tydligt deklarerat att han inte Àr intresserad av att vika frÄn planerna att elektrifiera Indien och lyfta landet ur fattigdomen. LÀgg dÀrtill att Brasiliens Bolsonaro fortsÀtter att avverka regnskog medan Rysslands Putin vill fortsÀtta sÀlja olja och gas.
USA:s ÄterintrÀde pÄ klimatscenen var nödvÀndigt, men inte tillrÀckligt. Tillsammans med EU finns Ätminstone ett litet fönster, i Är och nÀsta Är, att visa ett gott exempel som samtidigt kan gynna klimatet och ÄterhÀmtningen efter pandemin.