Kommer våra barn få uppleva ett Europa i fred?

På förstasidan för 80 år sedan stod det "KRIGET I EUROPA SLUT". Kommer vi få köpa tidningar med den rubriken igen?

I dag har många av oss nittiotalister egna barn, som är födda antingen under en global pandemi eller med krig i Europa. Jag undrar ofta om de kommer få uppleva ett Europa i fred. På bild: Demonstration på Sergels torg i Stockholm, treårsdagen av Rysslands invasionskrig i Ukraina.

I dag har många av oss nittiotalister egna barn, som är födda antingen under en global pandemi eller med krig i Europa. Jag undrar ofta om de kommer få uppleva ett Europa i fred. På bild: Demonstration på Sergels torg i Stockholm, treårsdagen av Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Foto: Oscar Olsson/TT

Ledarkrönika2025-05-08 15:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

På väggen mellan vårt kök och vardagsrum hänger en inramad tidning från Svenska Dagbladet. Min farfar köpte den för exakt 80 år sedan i dag.

”KRIGET I EUROPA SLUT: Tysk kapitulation på alla fronter.”

Förstasidan den 8 maj 1945 visar även en bild av fredsyran på Kungsgatan. Papper singlade som konfetti genom vårluften. Farfar hade själv varit där. Det vårades för freden.

undefined
Fredsdagen 1945 på Kungsgatan i Stockholm. Jublande folkmassor på gatan bland trådbussar i rad. Papperslappar i drivor på gatan.

Efter fredsdagen genomgick världen en frihetsepok, med ökad demokratisering och frihandel, en ny regelbaserad världsordning, en union som band samman Europa och mänskliga fri- och rättigheter som skrevs in i lagar, grundlagar och internationella konventioner. Slutligen föll Sovjetunionen samman.

Nittiotalisterna, som jag själv tillhör, har inga egna minnen av Europa före Berlinmurens fall. Vi är alla ungar i den babyboom som följde efter vad man trodde var Kalla krigets slut.

Fastän muren föll bara enstaka år innan vi föddes, upplevde vi berättelserna om Kalla Kriget, "DDR-Sverige" och världskrigen som något som hände för mycket länge sedan. Trots att berättelserna tillhörde våra föräldrar och far- och morföräldrar. 

undefined
Nittiotalisterna har inga egna minnen av Europa före Berlinmurens fall.

Vår oskuld varade inte länge. På väg hem från skolan den 11 september 2001 skruvade mamma upp volymen på bilradion. Därefter satt jag timmar i soffan framför de oavbrutna nyhetssändningarna, och såg tvillingtornen rasa i realtid.

Så började en ny tid av nya krig. Men de kändes avlägsna. Försvaret rustades ner. I dag önskar vi att vi inte hade varit så naiva. 

Forskningsinstitutet V-dem, som varje år mäter hur demokratin står sig i världen, har sedan flera år tillbaka konstaterat att de demokratiska landvinningarna sedan Berlinmurens fall är utraderade. 

I dag har många av oss nittiotalister egna barn, som är födda antingen under en global pandemi eller med krig i Europa. Jag undrar ofta om de kommer få uppleva ett Europa i fred.

undefined
Om Putin och Rysslands krig kommer att löna sig, lär Sverige leva med krig i vårt närområde under lång tid framöver.

Mellan Sverige och Ukraina finns bara Polen och Östersjön. När jag besökte Kiev 2014 sålde souvenirstånden flaggor som var hälften EU:s och hälften Ukrainas, samt toapapper och dörrmattor med Putins ansikte. Om Putin och Rysslands krig kommer att löna sig, lär Sverige leva med krig i vårt närområde under lång tid framöver. I allra värsta fall hemmavid.

Det är därför varje krona och varje ansträngning för att stärka Sveriges totalförsvar är ännu en krona och ännu en ansträngning för fred.

Det är därför det behövs ett starkt Europa som bygger en gemensam motståndskraft och stryper pengaflödet till Rysslands krigskassa. Den starkes rätt får inte bli den nya världsordningen. Det finns inga andra alternativ.

Målet måste vara att vi kan köpa och spara tidningar till våra barnbarn med rubriken ”KRIGET I EUROPA SLUT”. Helst inom en inte allt för avlägsen framtid.