"Kristna vÀrden" och de kristnas vÀrden

Den gyllene regeln att visa omsorg om sin nÀsta, oavsett vem det Àr, finns i kristendomen liksom i mÄnga andra religioner och etiska lÀror.

Ingen vet vilket datum flyktigbarnet Jesus föddes i stallet i Betlehem. (Bild frÄn Salabackekyrkan 2001, julkrubba av Margareta Engström.)

Ingen vet vilket datum flyktigbarnet Jesus föddes i stallet i Betlehem. (Bild frÄn Salabackekyrkan 2001, julkrubba av Margareta Engström.)

Foto: Rolf Hamilton

Ledarkrönika2019-12-24 04:00
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

I midvintertid ville vĂ„ra förmödrar och -fĂ€der blidka gudar och mörker genom att ordna en fest, jehwla. Romarna firade midvinterfest 25 december. NĂ€r de och alltfler folk blev kristna förlades Jesu födelsedag till dessa festligheter. Datum var dock okĂ€nt. Jesus var ett flyktingbarn, och sĂ„dana vet inte alltid nĂ€r de Ă€r födda.

Sverige Ă€r ett av vĂ€rldens mest sekulariserade lĂ€nder. ÄndĂ„ visade en undersökning i Ă„r frĂ„n LinnĂ©universitetet att stödet för ”kristna vĂ€rden” ökat kraftigt. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor talar ofta om ”kristna vĂ€rderingar”, och menar samma sak. Sverigedemokraterna gĂ„r lĂ€ngre, naggar pĂ„ religionsfriheten och vill ge kristendomen en sĂ€rstĂ€llning.

VĂ€rderingar/vĂ€rden kan vara Ă„sikter, normer, moral, kultur. Historien visar att de förĂ€ndras över tid. Liksom att det Ă€r vanskligt att klĂ€nga sig fast vid en utvald religions förmenta vĂ€rden. ”Ska vi kunna leva tillsammans och hitta rimliga lösningar pĂ„ gemensamma problem behöver vi kunskap om olika traditioners etik”, konstaterar Uppsalaetikerna Elena Namli och C.H. Grenholm i sin bok ”Etik” (2019). Ja, och en god sammanfattning finns i FN:s förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, MR, som författats av personer frĂ„n olika lĂ€nder och kulturer. MR ligger till grund för vĂ„r grundlag, som slĂ„r fast Ă„siktsfrihet = vĂ€rderingsfrihet.

Gamla testamentets lagar vill stena ihjĂ€l unga brudar som inte Ă€r oskulder, eller pojkar som inte lyder sina förĂ€ldrar. Jesus var en kĂ€rleksrebell som sade att vi ska Ă€lska vĂ„ra ovĂ€nner och vĂ€nda andra kinden till nĂ€r vi blir slagna. Kristen etik i sin tur Ă€r kristna teologers reflektion över moralen i olika tider. Varav de flesta menar att Bibeln inte Ă€r den enda kĂ€llan till nutida kristen etik; varje mĂ€nniska kan nĂ„ moralisk insikt genom sitt förnuft. Det finns en universell moralisk lag som alla, oavsett gudomlig uppenbarelse, kan upptĂ€cka. 

Martin Luther gjorde, till skillnad frĂ„n Ebba Busch Thor, skillnad mellan lag och evangelium; politiken mĂ„ste vila pĂ„ förnuftet. Enligt Luther hade mĂ€nniskan inte rĂ€tt anvĂ€nda evangelierna som stöd för att pĂ„verka den politiska makten. KD-ledaren slĂ„r fast att kristna vĂ€rderingar genomsyrar hela KD:s politik.

FrĂ„n KD-hĂ„ll hĂ€vdas att den kristna tron har varit en positiv kraft i Sverige. SĂ€kert, pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Om man bortser frĂ„n exempelvis hĂ€xprocesser, kvinnoförtryck samt förföljelse av frikyrkoanhĂ€ngare och homosexuella. NĂ€r Busch Thor sĂ€ger att kristna vĂ€rderingar gör oss medvetna om ”vĂ„r egen historiska identitet", plĂ€derar hon för identitetspolitik. Vilka av vĂ„ra nĂ€sta passar inte in? 

Det finns ett okristligt samband mellan ökat stöd för ”kristna vĂ€rden” och för minskat flyktingmottagande. Bland dem som identifierar sig som kristna Ă€r stödet för en restriktiv invandringspolitik mindre Ă€n hos dem som endast sĂ€ger sig stödja kristna vĂ€rden. Svaret kan kanske sökas i Jesu liknelse om den barmhĂ€rtige samariern. En man blir överfallen av ett kriminellt gĂ€ng (rövare) och lĂ€mnas att dö. En prĂ€st och en levit (israelit) gĂ„r förbi utan att hjĂ€lpa. En samarier fylls dock av medlidande, tvĂ€ttar sĂ„ren, betalar för vĂ€rdshus och sköter den skadade. Jesus menar att ”du ska Ă€lska din nĂ€sta sĂ„som dig sjĂ€lv” – visa omsorg om en nödstĂ€lld, oavsett var hon kommer ifrĂ„n. Denna gyllene regel förenar otaliga religioner och etiska lĂ€ror.

Oavsett om vi i dag firar Guds son – eller bara julfest – kan vi söka i hjĂ€rtat efter vad som Ă€r bra för oss och dĂ€rför Ă€ven vore bra för andra. 

God jul!