I en kommun ska man så klart inte göra skillnad på invånare och invånare. Alla boende i kommunen har samma rättigheter, ska ges samma möjligheter. Men i praktiken finns det de kommuninvånare som är lite mer önskvärda, som man gärna vill se fler av.
Det handlar egentligen inte om att man tycker att de på något sätt är bättre eller mer värda. Det är av rent praktiska skäl som vissa invånare är extra attraktiva. För att kunna driva en kommun och kunna erbjuda en bra skola, äldreomsorg med hög kvalitet, ge förutsättningar till ett rikt kultur- och fritidsliv, måste man ha pengar. Och då behövs det skattekronor.
Därför är de invånare som både kan tänka sig att stanna länge i kommunen och som man kan räkna med kommer att betala mycket skatt under de år de är bosatta där extra mycket värda. Det gäller såväl i Uppsala som i andra kommuner i länet och resten av landet.
En sådan grupp människor är småbarnsföräldrar. Väljer de att slå sig ner i en kommun är förutsättningar för att de stannar kvar under barnens hela uppväxt, och längre än så, mycket goda. Om de tycker att kommunen kan erbjuda dem en bra livssituation, vill säga.
I ett sådant beslut vägs mycket in, inte minst den lokala arbetsmarknaden, pendlingsmöjligheter, trygghet, skattenivån och – vilket är extra aktuellt i Uppsala just – kvaliteten på förskola och skola.
I dag ska Uppsalas utbildningsnämnd fatta beslut om nedläggning av fyra förskolor, belägna i Fålhagen, Stenhagen och Vänge. Alla med relativt många barn. Detta eftersom det nu finns ett överskott på förskoleplatser i kommunen. Det är en stor kontrast mot hur det länge var i Uppsala, med ständig brist på förskolor, stora förskolegrupper och föräldrar som förgäves väntat på plats nära hemmet.
Men det är inte givet att det rimliga beslutet är att skära ner på antalet förskoleplatser, bara för att barnen i förskoleålder nu blir färre. Dels är detta ett gyllene tillfälle att faktiskt kunna skapa mindre barngrupper, om man behåller enheterna och personalen och lyckas sprida ut barnen. Dels ser situationen olika ut i olika delar av Uppsala. Samtidigt som det finns tomma platser i Stenhagen, Årsta, Gottsunda och Bäcklösa, är det ont om förskolor på andra platser i kommunen.
Så ett minst lika rimligt agerande, om än dyrare, skulle kunna vara att både behålla flera av de nedläggningshotade förskolorna och även planera för nya i andra områden.
Det kommer förstås med en ordentlig prislapp, men det skulle vara en rejäl signal till alla småbarnsfamiljer, de som man vill ska stanna i Uppsala och betala skatt: Strunta i Stockholmskommunerna längs med pendeltågslinjen. Stanna här!
Och så skulle det förstås, vilket är viktigast av allt, vara en fullträff för både förskolepersonalen och alla Uppsalas förskolebarn.