Drönarpiloterna är Ukrainas ögon vid fronten

De följer ryska trupprörelser och väljer ut mål att angripa. Alex Voronov har besökt en grupp drönarpiloter

De ukrainska drönarpiloterna Flash, Floki och Fomá under flygningen.

De ukrainska drönarpiloterna Flash, Floki och Fomá under flygningen.

Foto: Alex Voronov

Ledarkrönika2025-04-21 08:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Den ryske soldaten på motorcykel vet inte att vi tittar på honom, även om han givetvis förstår förutsättningarna i det här kriget. Drönaren befinner sig fem kilometer bort på över tusen meters höjd.

”Strunta i honom” meddelas från staben.

”Plus” är pilotens korta svar som bekräftar att han uppfattat och verkställer.

Jag är i östra Ukraina, på Toretsk-fronten, hos en grupp drönarpiloter. Gruppen består av tre personer som bara får omnämnas med sina anropssignaler. De flyger spaningsdrönare som har räckvidd på flera mil och kommer in djupt bakom fiendens linjer. Uppgiften är att följa ryska trupprörelser, söka efter attackmål och leda in eld.

Fomá, 37, är gruppledare och den som kommunicerar med staben och sköter eldledningssystemet. Han är från Poltava och jobbade som polis innan han ryckte in 2019. Det är olika världar före och efter 2022, säger han. Drönarnas ankomst på bred front har i grunden förändrat förutsättningarna.

Floki, 29, har till uppgift att styra planet vilket han gör med en datormus. Flokis hem är i staden Pivdenne söder om Odessa där han jobbade som elektriker innan han ryckte in förra året.

Floki ändrar planets riktning efter anvisningar från Flash, 27, som sköter kameran. Han sveper och zoomar med hjälp av en joystick och har blicken klistrad mot datorskärmen. Flash är utbildad sjöman från Mykolajiv och är i försvaret sedan 2020. Till skillnad mot kamraterna döljer han inte ansiktet i bild. ”Han är redan röjd” förklarar de andra. Ryssarna har identifierat honom och lagt ut hans foto någonstans.

Nu händer det åter saker på skärmen. En personbil kör på en väg. Det kan vara en civilist lika gärna som en soldat. Bilen stannar, en person kliver ut. Och en till. ”Soldater” ropar piloterna i kör. I det här läget är det intressant vart de tar vägen. Går de till något som de har gömt – en artilleripjäs, ett stridsfordon, kanske en stridsvagn, eller en bunker med flera soldater?

”Släpp dem” lyder ordern. Här finns ingenting att se.

Ett intressant föremål dyker nu upp på skärmen. Flash zoomar in på ett skogsparti där något sticker upp. Är det en trädstam eller ett eldrör? Eller en attrapp. Det går inte att se. Floki flyger runt för att få en ny vinkel. Inget resultat.

Men så på tredje försöket: ”Artilleripjäs!” Den måste slås ut. ”Det är för långt för artilleri. Jag skickar en FPV” meddelar rösten från staben. Det är ogörligt att spränga en artilleripjäs med en attackdrönare. Men en skicklig FPV-pilot kan perforera eldröret bortom räddning.

”Världens bästa jobb” säger piloterna. De vill förstås inte vara här men de menar detta. De tycker om det de gör.