“Facebook har sett till att konsumenter får färre valmöjligheter, kvävt innovation och försämrat integritetsskyddet för miljoner amerikaner”. Delstaten New Yorks justitieminister Letitia James förklarar varför New York är en av de 46 delstater som stämmer Facebook för att ha brutit mot amerikanska konkurrenslagar (The Economist 12/12). Även det federala justitiedepartementet stämmer den sociala medieplattformen av liknande anledningar. Det är på tiden.
Facebook har i flera år aktivt försökt omöjliggöra för användare att byta plattform genom att köpa upp konkurrenter som Instagram och WhatsApp. Samtidigt har de försökt förstöra för konkurrenter, genom att till exempel blockera konkurrerande företag från att använda Facebook som plattform. Det har i många fall varit förödande för småföretagare.
Allt med det uttryckliga syftet att uppnå en monopolställning, vilket sedan har möjliggjort för företaget att missbruka sina användares personliga data.
Plattformen har också använts i propagandasyfte, för att sprida konspirationsteorier och under 2016 års presidentval i USA ska Facebook ha delat med sig av användarnas data till Cambridge Analytica som använde den för att påverka valresultatet.
Facebooks förmåga att på ett effektivt och rättvist sätt moderera sitt innehåll lämnar mycket att önska, vilket gör plattformen olämplig som monopolist på digital infrastruktur.
Anhängare av oreglerade fria marknader vill gärna utmåla denna typ av stämning som ett hot mot marknadsekonomin. Men Facebook verkar inte på – och vill inte ha – en fri marknad. Facebook och andra techbolag verkar på en dopad marknad, full av orättfärdiga injektioner av pengar till dem som redan är starka.
De stora techbolagen i USA har totalt sett fått flera miljarder dollar i subventioner och skatteavdrag (The Guardian 2/7-18). I Sverige har Facebook fått 140 miljoner i etableringsstöd, och dessutom riktade skattesänkningar för driften av serverhallar (Aftonbladet 16/8). Det är en konsekvens av Facebooks monopolställning.
Genom att utmåla sig själva som en stark och viktig aktör på den globala marknaden har Facebook kunnat utlova delstater i USA och stater som Sverige jobb och skatteintäkter, men ofta misslyckats med att infria löftena. De offentliga gräddfilerna har dock hjälpt Facebook att ytterligare stärka sin makt och monopolställning. Det är knappast frågan om någon fri marknad.
Att bryta upp Facebook blir därmed enda vägen framåt. Det skulle kunna uppmuntra till konkurrens och innovation på marknaden för sociala medier och nätverkstjänster – en utveckling Facebook under det senaste årtiondet kämpat emot.
Dessutom är det en positiv politisk utveckling. Det vittnar om en medvetenhet om att all maktkoncentration, oavsett om det är privata företag eller det offentliga som har den – är skadlig.