Dels fanns det verkliga fake news, orkestrerade av auktoritÀra och populistiska krafter över hela vÀrlden med syfte att vÀlta den liberala demokratin. Dels ocksÄ pÄstÄdda fake news, dÀr samma grupper hÀvdade att ett etablissemang bestÄende av traditionella medier och politiker avsiktligt mörkar verkligheten och ger en felaktig bild av till exempel klimatförÀndringar eller migrationens konsekvenser.
Det senare har inte riktigt tagits pÄ allvar, förrÀn med mindre Àn en vecka kvar till det amerikanska valet. Först nu börjar Àven svenska journalister inse att det inte bara finns amerikanska medier som Àr för Trump, som Fox News, utan Àven medier som Àr mot presidenten.
Författaren och krönikören Alex Schulman (Aftonbladet 24/10) och SvD:s USA-korrespondent Malin Ekman (26/10) ger flera exempel frĂ„n CNN och New York Times pĂ„ hĂ„rt vinklade respektive nedtonade nyheter. Exempel pĂ„ sĂ„dant som tonas ned kan vara âen förmildrande syn pĂ„ Donald Trumps coronahanteringâ, skriver Ekman.
Men det Ă€r vĂ€l skillnad? Donald Trump har enligt Washington Post framfört över 20 000 felaktiga eller vilseledande pĂ„stĂ„enden under sina fyra Ă„r som president. Statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker skriver om kunskapsföraktet i sin essĂ€ Sanningen som politiskt slagfĂ€lt (Timbro, 2020) och pĂ„ DN Debatt (13/10). I populismens tidevarv riskerar sanningen att âreduceras till den verklighetsbeskrivning som bĂ€st motsvarar 'folkets' uppfattning i dess konflikt med samhĂ€llets 'elit'â, skriver de.
Desto större anledning dĂ„ att inte âmörkaâ om man jobbar pĂ„ public service eller morgontidningar. Vad det handlar om Ă€r tendentiös rapportering dĂ€r vissa fakta av olika skĂ€l utelĂ€mnas. Det fungerar som utmĂ€rkt brĂ€nsle för populister (âdĂ„ Ă€r ingenting santâ) och blir förvirrande för mediekonsumenter som har betydligt fler kanaler att gĂ„ till i dag Ă€n tidigare.
Förra veckans nyhet om att det var âfullt pĂ„ IVA i Uppsalaâ rapporterades pĂ„ olika vis i riksmedierna, utan att man för den skull ljög. âFullbelagtâ, skrev Expressen (23/10) med kommentaren âungefĂ€r som i vĂ„rasâ frĂ„n en undersköterska. I andra artiklar framgick att det fanns âflerâ platser under vĂ„ren. Flera gav ocksĂ„ den fullstĂ€ndiga bilden, att IVA under vĂ„ren var tre gĂ„nger sĂ„ stort.
Detta kan uppfattas som att pandemin dramatiseras i onödan. Egentligen handlar det vĂ€l om att journalisterna ibland verkar i en slags symbios med FolkhĂ€lsomyndigheten för att âfolketâ inte ska tro att faran Ă€r över. Men det Ă€r faktiskt inte journalistikens uppgift. Det Ă€r bara en tidig julklapp till populister som skriker om fake news.