Granskningen av hemtjänsten är helt i linje med UNT:s ursprungliga uppdrag.
Så avgick han då till slut, äldrenämndens ordförande Tobias Smedberg (V), men det satt långt inne. Och frågan är om han ens hade tänkt tanken på att avgå om det inte vore för UNT:s granskning av hemtjänsten. Sannolikt inte.
En beklämmande röd tråd ända sedan den första artikeln skrevs om Elsa har ju varit tjänstemännens och de ansvariga politikernas agerande, från cheferna som inte tog larmen om övergrepp på allvar till den rödgröna majoritetens ständiga förhalande och överslätande agerande.
Det intryck man hela tiden har fått är att detta är någonting man egentligen inte har velat ta i, som man helst skulle vilja städa undan. Det var ju också så som Elsa bemöttes initialt.
Länge motsatte sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en extern granskning av äldreomsorgen. Först efter ytterligare avslöjanden från UNT ändrade man sig. Linjen var också att ingen egentligen hade gjort fel, man hade följt de rutiner man hade. Tobias Smedbergs första reaktion på de kommunala revisorernas kritik var också ett slags förminskande och förnekande. Det handlade om ”strukturella brister som finns i alla kommuner”.
Men till sist fick Smedberg och hans rödgröna koalitionskamrater ge sig även på den punkten och lämna besked om att de avgår ur äldrenämnden.
Avslöjandet om övergreppen i Uppsalas hemtjänst är ett ypperligt exempel på granskande journalistik som gör skillnad. Men de insatser som gjorts av UNT:s journalister är också en tydlig påminnelse om att Upsala Nya Tidnings uppdrag alltjämt är detsamma som när tidningen första gången trycktes.
När UNT grundades 1890 var det med det uttalade syftet att stödja kraven på allmän rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, frihandel och sociala reformer. En lika bärande del var att nyhetsrapporteringen, journalistiken, skulle vara saklig och trovärdig. Det gäller än i dag.
Tidningens uppdrag också igen i den nyhetsförmedlingen, utan att den för den skull är åsiktsdriven.
Dagens samhällsklimat kan inte jämföras med det som rådde vid 1800-talets slut. Men tidningens roll är på många sätt densamma.
Den bärande idén bakom allmän och lika rösträtt är att allas röster ska räknas och höras. Det spelar ingen roll om du kommer från en rik och inflytelserik familj eller om du får slita för att få vardagen att gå runt: genom ett demokratiskt styrelseskick får alla samma möjlighet att påverka.
Under UNT:s första årtionden var detta inte någon självklarhet – men det var självklart för tidningens grundare att driva på för just detta.
Nu har vi sedan länge demokrati, men uppdraget att ge en röst åt dem som inte har några starka företrädare, som annars inte skulle bli hörda, består.
Då handlade det om personer som inte tilläts påverka hur landet och Uppsala styrdes. Nu kan det, faktiskt, handla om att ge utsatta äldre rätt mot en kommunal maktapparat som annars hade nonchalerat de övergrepp de utsatts för.
UNT:s Niklas Skeri och Elin Sandow vann priset Guldspaden för granskningen "Våldtäkterna i hemtjänsten".
För det är ju just detta som granskningen av hemtjänsten har gjort – gett en röst åt Elsa och ”Siv”, och förhoppningsvis gett ännu fler modet att slå larm och säga stopp. Personer som annars inte skulle ha vågat det eller vars röster inte skulle ha tagits på allvar, just för att de saknar starka företrädare.
Det kan låta lite klyschigt att säga att detta visar varför UNT behövs. Men det är precis så. Det visar också varför tidningens uppdrag är lika relevant nu som då.
För handen på hjärtat, finns det någon som tror att Tobias Smedberg hade avgått om det inte vore för Elin Sandows och Niklas Skeris alla artiklar om Elsa?