Under mina studier i nationalekonomi brukade vi då och då skissa på stora skattereformer för Sverige samtidigt som vi käkade och drack öl på nationen. Det vi kom fram till då var, bokstavligt talat, servettskisser: Vi skrev ner våra hemmasnickrade grafer och uträkningar på pappersservetter.
Men som det lätt salongsberusade servettkludd det var, stannade det där. Och det var nog tur. Något som ser snyggt och bra ut med några öl innanför västen behöver inte fungera i praktiken.
Tyvärr är detta inte en insikt som nått fram till Donald Trump och den amerikanska presidentadministrationen. De ”tullar” som de har identifierat i omvärlden och som nu ska kontras med skyhöga amerikanska tullar, är nämligen bara ett räkneexperiment. Den amerikanska modellen har ingenting med verkligheten att göra, kommer att få stora konsekvenser och borde aldrig ha lämnat servettskissen/ritbordet.
Men nu är de här och det är dåliga nyheter för hela Sverige och för oss i Uppsala län – men ännu sämre för USA:s invånare. För effekterna av tullarna, varor från EU som importeras till USA beläggs med 20 procents tull, innebär sannolikt sämre försäljning för svenska exportföretag, men garanterat högre priser och sämre utbud i USA.
Visserligen är inte USA Sveriges största exportmarknad, men värdet av den samlade handeln mellan länderna uppgick ändå till 562 miljarder kronor 2023. Och i Sverige är 135 000 sysselsatta av exporten till USA, enligt beräkningar av OECD. Så vad som händer i USA påverkar oss dels direkt, dels indirekt när även andra exportmarknader tufsas till av de amerikanska tullarna.
Även i Uppsala län är handeln med USA stor. Omkring 30 procent, eller 13 miljarder kronor, av länets export går till USA.
En stor del av exporten kommer från Uppsalas life science-sektor. Hur tullarna påverkar den beror på hur unika dess produkter är. Producerar man varor som inte så lätt kan ersättas av amerikanska alternativ sitter man inte lika illa till.
Det är ju de amerikanska importörerna som ska betala tullarna och de amerikanska konsumenterna som sedan får punga ut med mer dollar för slutprodukten. ”Kostnaden” för de exporterande företagen är en minskad försäljning, antingen för att det finns inhemska alternativ eller för att det helt enkelt blir för dyrt.
Många av de varor som vi exporterar till USA är också svåra att ersätta – det är därför vi överhuvudtaget kan exportera dem.
Alltså – det är i många fall omöjligt för amerikanska företag att över en natt sluta köpa produkter från Sverige, och omvänt. Därför blir tullarna mest bli en osynlig skatt på amerikanska konsumenter.
Men det betyder inte att det inte kommer att kännas. I länet finns även verkstadsindustri som Atlas Copco i Tierp och Sandvik Coromant i Gimo som säljer verktyg till europeisk bilindustri, som i sin tur kommer att få det svårare att sälja bilar till amerikanska konsumenter.
Den enda trösten i detta är att det blir värst för de amerikanska invånarna. USA är absolut en viktig handelspartner för oss. Men över 80 procent av svensk export går EU eller regioner i världen som EU antingen har eller är på väg att teckna frihandelsavtal med.
I USA väntar sannolikt både ekonomisk nedgång och höjd inflation. Även här och i resten av världen kommer det att märkas av om tullarna blir verklighet. Har vi riktig otur väntar en stor global lågkonjunktur, en långvarig och svår recession.
Så går det, tyvärr, när man inte förstår att servettskissen ska lämnas kvar på krogen, inte bli världspolitik.