Försvinnande få som älskar kärnkraft

Vem törs fatta 2020-talets största investeringsbeslut?

Ledarkrönika2025-05-22 07:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Riksdagen klubbade på onsdagen igenom finansieringen för nya kärnkraftsreaktorer. Det låter betryggande och såväl Vattenfall som Fortum har sagt att de står i startgroparna för att investera. Men de 173 ledamöter i oppositionen som röstade nej har inte gett upp. Om drygt ett år är det val.

Regeringen går på eftersom man anser att man vann valet 2022 på bland annat kärnkraften. Aktuellt stöd finns i den nya SOM-undersökningen där 50 procent av svenskarna vill ha kärnkraft, mot 31 procent som vill avveckla den (18/5). Men vad säger detta om viljan att bygga nya reaktorer för hundratals miljarder, som kanske blir försenade och som i slutändan inte behövs?

Så där brukar det låta. Det har stått klart i åtminstone ett halvt sekel att var tredje svensk avskyr kärnkraft: ”Atomkraft: Nej tack!”, som det stod på banderollerna inför folkomröstningen 1980. Motsvarande entusiasm finns inte på ja-sidan, även om många tycker det vore en bra och nödvändig lösning i energimixen.

Samma förhållande gäller nere på kontinenten. Det är därför en olycka i Japan 2011 – där en tsunami kostade 18 500 människor livet samtidigt som härdsmältan i reaktorerna i Fukushima ledde till att noll personer dog av strålskador (april, 2012) – ledde till en helt ny europeisk energi- och säkerhetspolitik. Den största ekonomin Tyskland avvecklade all sin kärnkraft.

Vad ska man tycka då? SVT:s Vetenskapens värld ger ingen ledning i sin nya serie Spelet om kärnkraften (SVT Play). Förespråkare och motståndare ställs mot experter, argument stöts och blöts. Men behövs verkligen kärnkraften för att klara elektrifieringen och netto noll-utsläpp? Inga tydliga svar. Det kokar ner till om man gillar den. För eller emot?

Det är lättare att säga nej. Det är ont om bra exempel på nyare kärnkraftsprojekt. Finska Olkiluoto 3 blev 14 år försenad och dubbelt så dyr, sex miljarder euro. Nästan inga bygger de små modulära reaktorerna (SMR). Det är lättare att säga nej till höghastighetståg också, liksom andra infrastrukturbyggen. Självklart blir det dyrare, självklart blir det senare, och då står man där med sitt korkade beslut.

Jag råkar vara positiv till kärnkraft, delvis av rationella skäl men delvis också av fascination. Det är mäktigt att klättra upp och titta ned i Forsmark 3 och tänka att där produceras el till hela stor-Stockholm. Men jag är ingen hardcore-entusiast. Vindkraft är precis lika bra, för att inte tala om solenergi. Den inställningen förslår inte långt mot Nej tack-gänget vilket får mig att undra om det blir någon ny kärnkraft i Sverige.