En dom i kammarrätten i Göteborg har sänt chockvågor genom Kommunsverige. Domen går ut på att en restaurang inte får servera alkohol på en uteservering, om man inte också har alkoholservering inomhus.
Vissa kommuner, däribland Stockholm stad, har redan börjat ändra sina regler och avslå ansökningar om serveringstillstånd, trots att kammarrättens dom inte är prejudicerande, vilket betyder att deras domar inte borde påverka hur andra domstolar dömer. Det är nämligen bara Högsta förvaltningsdomstolen i Stockholm som kan skapa prejudikat.
Domen i sig har även fått skarp kritik från tunga experter. Bland annat Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. ”Man har övertolkat lagtexten och inte ställt sig den självklara frågan: Vad är syftet med det här?” Säger han till P1 morgon (17/4).
Allt hopp för uteserveringarna är dock inte förlorat. I Nacka kommun har man valt att strunta i kammarrättens tolkning, vilket är helt inom ramen för kommunens befogenheter.
”Jag trodde vi hade lämnat förmynderiet bakom oss. Krogarna har varit oroliga för deras verksamhet kommer att dödas om vi drar in deras tillstånd att servera alkohol.” säger Filip Wiljander, kommunalråd i Nacka (M) till tidningen Mitt i (16/4)
Att med precision göra Sverige tråkigare på ett sätt som över huvud taget inte skulle minska alkoholkonsumtionen är bara banalt förmynderi. Att Stockholms stad väljer att ansluta sig till en drakonisk tolkning av lagen är synd, och att de hoppas på att man om flera år antingen kan få ett förtydligande från Högsta förvaltningsdomstolen eller en ändring i alkohollagen hjälper inte de näringsidkare som i dag får sina verksamheter förstörda.
Uppsala kommun borde agera mer som Nacka, man borde hålla sig lugn med vetskapen att en dom från kammarrätten i Göteborg inte är ett prejudikat. Man borde försöka agera möjliggörare och se till att staden blir så levande som möjligt.
Långsiktigt behöver också hela alkohollagen ses över. Den är skriven för en tid som inte längre finns. Självklart ska man ha stor respekt för att alkohol kan skapa enorm misär för de som drabbas av en missbrukssjukdom. Men det forskningen tyder på är att det generella förebyggande arbetet som görs i form av tillgänglighetsbegränsingar inte är lika effektivt som det en gång var. Då behövs mer riktade insatser mot de grupper som faktiskt har problem. Dessutom blir det allt svårare att motivera begräsningar för fullt vuxna människors liv som inte har någon avsevärd positiv effekt för folkhälsan.
Ett litet steg i rätt riktning hade varit att förtydliga att alkohol inte blir vare sig mer eller mindre farligt för att man dricker det utomhus.