Om inte Uppsalas befolkning växer lika mycket som man tidigare trott, går inte siffrorna för spårvägen ihop.
Nu är det champagnekorkarna i taket och jubel hos Uppsalas spårvägsvänner – och likaledes dystra miner hos motståndarna. Det ser nämligen ut som att det absolut största, kortsiktiga, hotet mot spårvägsplanerna är på väg att undanröjas.
I höst ska miljödomstolen fatta beslut om den planerade bron över Fyrisån vid Ultuna. Men redan nu har länsstyrelsen tillstyrkt att bron byggs, under förutsättningen att ett antal nyckelvillkor uppfylls. Eftersom länsstyrelsen är den viktigaste remissinstansen i den pågående miljöprövningen ökar detta sannolikheten för att bron kommer att få grönt ljus.
Om det blir som kommunen har tänkt sig kommer (den förhoppningsvis positiva) domen att ha vunnit laga kraft redan i början 2026. Man räknar därmed kallt med att utslaget i domstolen inte kommer att överklagas.
Det gör man rätt i. Det finns nämligen större hot – eller argument, beroende på vilken sida man står på – mot hela spårvägsprojekt. Absolut, utan bro blir det ingen spårväg. Men utan väldigt många nya Uppsalabor blir det inte ens någon Sydöstra staden och då äventyras både spårvägen och fyrspåret.
I fyrspårsavtalet, som Uppsala kommun undertecknade för drygt sju år sedan, förbinder sig regeringen att bygga fyra järnvägsspår hela vägen till Uppsala. Detta för att underlätta järnvägstrafiken på sträckan Uppsala-Stockholm. Uppsala, och Knivsta, å sin sida förbinder sig, som sin del av avtalet att bygga nya bostäder i stor skala.
I avtalet lovar Uppsala att bygga 33 000 bostäder fram till 2050, varav 21 500 i den nya stadsdelen Sydöstra staden. I utkanten av den nya stadsdelen, i Bergsbrunna, ska regeringen i sin tur finansiera byggandet av en ny järnvägsstation.
Men när dessa planer ingicks såg befolkningsprognosen för Uppsala annorlunda ut. Så sent som för två år sedan trodde man att Uppsala kommun skulle ha 333 000 invånare år 2050. Bara ett år senare hade förväntningarna skruvats ner till 318 000 invånare. Om Uppsalas befolkning växer i samma takt som riksgenomsnittet kommer invånarantalet att bli ännu lägre.
Det betyder i och för sig inte att Uppsala kanske inte kommer att få spårväg. Vad det däremot betyder är att det kommer att bli betydligt svårare att räkna hem kalkylen. Risken är stor för både färre nya bostadsområden och resenärer än man tänkt sig. Och förr eller senare kommer man till en smärtgräns, hur många miljarder kan man spendera om det bara blir ett rumphugget Sydöstra staden?
Så visst kan spårvagnsvänner jubla över beskedet från länsstyrelsen. Men också med ett positivt brobeslut i näven är spårvägens framtid osäker.