Om William och Sofia sökt plats på Tiundaskolan ska den med längst avstånd till näst närmaste skola få en plats på skolan. Har William 200 meter dit och 350 meter till nästa skola, är hans relativa närhet 150 meter. Har Sofia 100 meter till förstavalet och 200 meter till nästa är hennes relativa närhet 100 meter. William får platsen. Relativ närhet låter så enkelt.
Men det fungerar inte. För årets skolval har UNT (3/6) visat hur beräkningarna för att placera elever utgår från avståndet till skolor som inte ska användas. 13 elever i årskurs 6 har placerats på fel skola efter att ha mätts mot F-6-skolor, fast de enligt kommunens regler ska mätas mot högstadieskolor.
Så många fel går inte att vifta bort. Man kan tänka sig att kommunen skulle skynda till undsättning. Tvärtom är den sedan två år medveten om felen – men tänker inte ändra sig. Det är en skandal.
Skolvalssystemet är trasigt. Exempelvis kan vissa elever från Jumkil mätas mot F-6 skolorna i Börje och Vänge, vilket gör att deras relativa närhet till Tunaberg, deras faktiska närmsta högstadieskola, blir negativ. De får då ingen plats där utan placeras på skolor i andra skolskjutsområden, dit inga skolbussar går. Skolvalssystemet ger ett utslag som skolskjutssystemet inte kan hantera. Har ingen tänkt på att synkronisera de två?
Och för de med barn på Malmaskolan F-6 krävs att familjen är taktisk för att få plats på sin närmaste högstadieskola Valsätra. Den tar nämligen in ungefär en och en halv klass i årskurs 6, men inga alls i årskurs 7.
Så Malmaeleverna måste hoppa av sin skola ett år i förtid för att ha en chans att gå på sin närmsta högstadieskola. Det känner inte alla till. Varför informerar inte kommunen om det?
Att kontrollera om mätningen är korrekt är svårt. Kommunens kartverktyg visar fel i jämförelse med verkligheten. Missgynnade måste överpröva sin egen och andras mätningar. Det är en orimlig börda för den enskilde gentemot den kommunala kolossen.
Några har ändå försökt.
Ett föräldrapar har konstruerat en egen algoritm för att räkna relativ närhet. Ingen ”tydlig förbättring” enligt kommunen – som inte vill berätta hur den testat och utvärderat metoden. Den befintliga modellen tycks överordnad medborgaren.
Systemet ska dock ändras till nästa år, säger kommunalråd Helena Hedman Skoglund (L), ordförande i utbildningsnämnden.
Dock brukar tomma tunnor skramla mest. Det skulle ha ändrats för ett år sedan. Och varför behöver ett system som kommunen kallar rättvist ändras?
Att förbättra antagningsenhetens kompetens kräver ingen partimässig samsyn, som Hedman Skoglund menar, utan politisk vilja och ärlighet.
Förvaltningar styr utifrån de mål och medel som politikerna ställer upp. Vill de ändra så går det. Vill de behålla ett trasigt och orättvist system, berätta gärna. Men det är klart: Att alla elever ingår i ett trasigt system är ju också en form av rättvisa.