Medierna, som i fredags utestängdes från det polska parlamentet, kommer nu åter att få tillträde dit.
Meningen ovan är lånad från DN:s Michael Winiarski. Läs den igen. Den sammanfattar läget i den konfrontation mellan regering, parlament och medier som utspelats för öppen ridå i ett stort land mitt i Europa.
Det som har hänt är att alltså att regeringen, bestående av det nationalkonservativa partiet PIS som har egen majoritet i sejmen, bestämde att debatter och beslut i fortsättningen skulle ske utan insyn. Inga journalister skulle släppas in. Allmänheten skulle hållas okunnig om innehållet i förslag och motförslag – förutom de proklamationer som regeringen själv och dess supportrar kunde tänkas skicka ut.
Det är alltså fråga om ena halvan i den formel som brukar beskrivas som kännetecknet på en diktatur: öppna val och hemliga beslut. Men öppna val menas att ingen valhemlighet existerar, alla förutsätts stödja regeringen. I en demokrati är det tvärtom: hemliga val och öppna beslut.
Samma dag som medierna förbjöds att bevaka sejmens arbete röstades statsbudgeten för 2017 igenom. Hotet om hemliga beslut var allt annat än teoretiskt, det hade redan omsatts i praktiken.
Reaktionerna blev starka. Ett dussintal parlamentsledamöter från oppositionen sittstrejkade dag efter dag. Stora demonstrationer samlades utanför sejmen. Till sist meddelade president Andrzej Duda – också från PIS – att medierna även i fortsättningen skulle få arbeta i parlamentet.
Det är en seger för Polens demokratiska partier, men bara en delseger. PIS-regeringen fungerar inte som en vanlig regering. Den fjärrstyrs av PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski, som själv inte har några uppdrag utanför själva partiet. Han kan därmed inte röstas bort, tvingas motivera sin linje eller svara på frågor från oppositionen.
I enlighet med Kaczynskis instruktioner har regeringen tagit total politisk kontroll över public service-medierna och reducerat författningsdomstolen till en skugga. Samtidigt har populära åtgärder som höjt stöd till barnfamiljer, sänkt pensionsålder och hårdare beskattning av utländska banker drivits igenom – och regeringens stöd i väljarkåren består.
Att införa hemliga beslut i sejmen var en fortsättning på den linje som redan gjort att Polens ställning som demokratisk rättsstat ifrågasätts inom EU. Kanske är presidentens ingripande ett tecken på att det finns gränser också för en del politiker inom PIS för hur långt man kan gå.
Uppfattningen att den som vunnit ett val också får mandat att underminera demokratin är inte unik. Den är normal i både vänster- och högerextrema partier. I Sverige har andre vice talman Björn Söder (SD) uttryckt sympati för de polska medielagarna. Man är inte demokrat för att man är vald.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör