När kommer hämnden? Efter den fjärde skottlossningen i Gottsunda på kort tid, vid 18-tiden i Gottsunda centrum på onsdagen, undrar alla i omgivningen om det ska bli någon mer cykling, lek eller promenader under de ljumma sommarkvällarna. Den skadade mannen togs till akuten av privatpersoner som var mycket upprörda. Polis kallades till sjukhuset och de anhöriga lämnade platsen, möjligen eller till och med sannolikt för att påbörja sökandet efter de skyldiga.
En händelse av det här slaget påverkar bokstavligen tiotusentals Uppsalabor. Ljudet av automatelden fortplantar sig i luften och hörs tydligt över hela Gottsunda, Valsätra samt delar av Sunnersta och Norby. Fyrverkerier? Nej, efter några minuter hörs sirenerna och snart också den så bekanta polishelikoptern.
Var befinner sig de anhöriga? Handlade hon i Gottsunda som brukar och har han redan hunnit hämta paketet på postutlämningen? Tog dottern cykeln till träningen? Håller de sig inne hos kompisen eller är de ute i parken? Telefonerna går varma. Någon svarar inte och får ett sms. När ska de lära sig att ha telefonen laddad och ljudet på?
Snart är läget under hyfsad kontroll. Men faran är inte över. Beväpnade unga män är på flykt. En bil har övergivits. Trygga poliser försöker lugna omgivningen. ”Vi tror att det är säkert att gå till bussen”, med betoning på ”tror”. I bostadsområdena går man ut på gatan. Det finns ett stort behov att prata. ”Vad är det som händer” är den vanligaste frågan, trots att alla vid det här laget vet vad det är som händer. Ilska blandas med uppgivenhet. När ska otryggheten ta slut?
I politiken talas det framför allt om fler poliser, vilket är bra. Det talas också öppet om problemen med otrygghet i bostadsområden och stadskärnan, på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Men inför polisens begrepp ”särskilt utsatt område” vrider sig lokalpolitikern som en orm. Han eller hon vill bygga bostadsrätter, snygga till, satsa på skolan och en massa projekt. Allt detta blir svårare med stigmatiseringen. Gottsunda – särskilt utsatt. Ingen bra slogan direkt.
Men parallellsamhället är redan ett faktum. På Bandstolsvägen röstade 24 procent i det senaste valet, 200 meter därifrån röstade 74 procent. I det utsatta området kommer polisen in, men det är inte myndigheterna som bestämmer. Andra lagar gäller och ibland blir man oense. Ett 50-tal medlemmar från olika gäng har setts i Gottsunda centrum, när de bröstar upp sig mot varandra.
Apropå diskussionen om straffrabatter för unga: Det är långt ifrån idealiskt att låsa in en 17-åring. Men ska tungt kriminella få diktera vardagslivet för alla andra som bor i området? Nej, är alltid svaret från vanliga invånare på Bandstolsvägen. I onsdags kväll ackompanjerades de av ett rungande nej från stora delar av södra Uppsala. Det är sommar. Det här är vår skog och våra parker!