Häromdagen satt jag på en trevlig restaurang i Italien med familjen och åt en god middag. Utan en app som rekommenderade den hade vi aldrig vetat om att restaurangen fanns. Vi hade förmodligen ätit en dyrare och tristare middag på flygplatshotellet innan det bar av hemåt i ottan. Se där ett exempel på hur små och oberoende alternativ gynnas av digitala plattformar.
På område efter område håller sådana digitala plattformar på att stöpa om ekonomin. Många förmedlar inte bara förtroende genom möjlighet att betygssätta varor och tjänster, de för även samman utbud och efterfrågan på nya sätt.
Varför bo på ett halvbra hotell om man kan hyra en trevlig privat lägenhet via Airbnb till ett lägre pris? Varför köpa en slagborrmaskin för flera tusenlappar för att göra några hål om man kan hyra en under en förmiddag i stället? Exemplen på det som kallas för delningsekonomi blir fler för varje dag. Det finns tjänster för att snabbt och smidigt buda saker och ting, få hjälp att rasta hunden, samåka, äta hemlagad mat och så vidare.
Alla gläds inte åt konkurrensen. I många storstäder reglerar politikerna och myndigheterna sönder privatuthyrning av bostäder. I New York finns ett tak för hur många dagar per år man får hyra ut sin bostad. I Amsterdam finns det ett tak på hur många personer man får hyra ut till. Barcelona har olika regler i staden för att göra det extra komplicerat. I Berlin får man inte hyra ut mindre än två månader. På många ställen gör polisen razzior och böterna för den som inte följt reglerna kan vara drakoniska, enligt en genomgång som SvD gjort.
Men varför ska dagens hotellbransch utgöra norm? Eller taxibranschen som möter ny konkurrens? Ekonomi handlar om hushållning. Då borde nya affärsmodeller som leder till effektivare användning av resurser uppmuntras, även om man måste tänka nytt om lagar och regler.
Det finns de som gillar delning, men håller för näsan så fort det börjar handla om pengar. Då finns det anledning att tänka om. En studie från Carnegie Melon University i USA som New Scientist refererar visar med spelteori varför samhället tjänar på att alla tar betalt i stället för att låna ut. Säg att det finns en dyr cirkelsåg. Det bästa vore då om en person med många vänner ägde den och lånade ut den. Men den som har många vänner kan ju låna från den som har sågen i stället för att köpa en egen. Men om personen med många vänner får incitament att köpa en egen genom att kunna ta betalt för att låna ut den så kan fler dela på sågen. Samhället blir vinnare.
Delningsekonomin handlar om att vi inte behöver äga allt vi använder, inte att det vi använder ska vara gratis. Den kommer att utmana hur vi ser på arbetsmarknad, försäkringar och skatter. Den förändringen kommer inte heller att vara gratis, men räkna med att vinsterna blir stora.