Saudiarabien drog tidigare i år tillbaka sin kandidatur till att leda FN:s råd för mänskliga rättigheter. En sådan ordförande hade till och med varit för magstarkt för Förenta nationerna, där diktaturer och skurkstater smilar mot anständiga länder.
Den saudiska kandidaturen tillkännagavs några dagar efter att landet annonserade om att det krävdes fler bödlar för att verkställa dödsstraff. Det är tveksamt om regimen såg ironin i detta. Självinsikt brukar inte vara förtryckares starka sida.
Att sannolikt fler huvuden rullat på saudisk mark i år än där terroristerna i IS styr säger någon om vidden av barbariet. Var man än fäster blicken i det saudiska samhället är situationen för de mänskliga rättigheterna bedrövlig.
Saudiarabien gjorde sig alltså omöjligt, vilket så klart är bra. Men det betyder inte att landet är utan inflytande i frågor som rör mänskliga rättigheter. Organisationen UN Watch har avslöjat att den saudiske FN-ambassadören i Genève blivit utsedd till att leda den viktiga panel bestående av fem diplomater som utser en mängd MR-experter. De är personer som har rådets mandat att utreda både specifika aspekter av människorättsfrågor i världen och hur det står till i enskilda länder.
Ordföranden i denna exklusiva skara är en nyckelperson i FN:s arbete med mänskliga rättigheter. Det säger sig självt att en saudisk diplomat diskvalificerar sig för en så viktig position. Det är illa nog att Saudiarabien drar rådet för mänskliga rättigheter i smutsen genom att vara medlem i det. När väl olyckan är skedd bör landet hållas kort. Det gäller för övrigt även andra medlemmar som Kina, Kuba och Algeriet, för att bara nämna några få av de som inte har något att lära resten av världen om mänskliga rättigheter.
En som inte skräder orden efter avslöjandet om ambassadörens roll är Ensaf Haider. Hon är gift med bloggaren och liberalen Raif Badawi, som sitter fängslad sedan 2012, dömd för hädelse och ha ”förolämpat islam”. Utnämningen ger regimen grönt ljus att fortsätta att utdela spöstraff mot Badawi, menar hon.
Inte nog med att Badawi dömdes till tio år fängelse. Han ska dessutom utsättas för 1 000 piskrapp. Ett bestialiskt straff som gränsar till att bringa den som utsätts om livet. Femtio rapp har redan utdelats. 950 återstår.
Badawi har gjort sig ”skyldig” till att enligt liberala principer förespråka en sekulär stat och argumentera för ett samhälle präglat av tolerans och mångfald. Det låter sig inte göras i en absolut monarki av Guds nåde, lika lite som det gick an när sådana existerade i Europa. Men Bawadi finner stöd för sin hållning i Koranen. Något som kan vara bra att tänka på för dem som vill sätta likhetstecken mellan islam och brott mot mänskliga rättigheter. Kanske är det också det som skrämmer det saudiska enväldet?