Tjugo år efter att Unesco instiftade en dag för att uppmärksamma boken och läsningen (och även upphovsrätten) är frågorna lika aktuella. Men det har hänt en hel del. Om boken länge var själva bäraren av meningsskapande texter är antalet medier som kan förmedla skrift i dag fler. I Sverige har också barn och ungas läsförståelse fått en allt större aktualitet i takt med stadigt sjunkande resultat.
Om en världsdag motiveras med att en fråga behöver belysas så kan den här dagen läggas till handlingarna i Sverige. Satsningarna på läsning avlöser varandra och våra folkvalda tävlar om att stå på barrikaderna för boken och litteraturen, även om många inte vågar sig på att ha åsikter om kvalitet.
Tillgången till litteratur är det heller inget fel på, även om förlagsbranschen inte är sig lik. I fjol gavs det ut 1860 barn- och ungdomsböcker. Trots att många bokhandlare för en tynande tillvaro är böckerna närvarande överallt. Bästsäljare samsas med godis på bensinmackarna och barnböcker konkurrerar med plastleksaker i hamburgermenyerna. E-böcker börjar bli vanligare affärslogiken gör att de stora nätbokhandlarna tjänar pengar på att tillhandahålla titlar som bara säljer i liten upplaga (”den långa svansen”).
Andelen av befolkningen som aldrig läser är liten och tämligen stabil över tid. Den största skillnaden om man jämför med långt tillbaka i tiden är att kvinnor övertagit männens roll som läsare. När hemmafruidealet var rådande fanns helt enkelt inte tid till sådan lyx. I takt med att välståndet har ökat har också fritiden ökat. Att många män till skillnad från kvinnor i dag inte ägnar en del av den ökningen åt läsning är bara att beklaga.
Men mest bekymmersamt är som sagt att läsförståelsen sjunker bland unga och att färre av dem slukar böcker, även om det finns tecken på att läsningen ökar igen. Konkurrens från datorspel, filmer och de allestädes närvarande sociala medierna är en del av förklaringen till att boken fått stå tillbaka. Men skolans betydelse är också given. Litteratur borde ha en större plats i undervisningen. Man kan också notera att det först i den nya bibliotekslag som trädde i kraft i fjol som det finns krav på skolbibliotek. Ännu bättre hade varit om det funnits krav på att de ska vara bemannade av bibliotekarier också.
Även folkbiblioteken har en viktig roll att spela. Exakt vilken ska en nationell biblioteksstrategi slå fast. För även om biblioteken härbärgerar många av nutidens trender skakas de i sina grundvalar av dem.
Det blir allt vanligare att samla information på ett ställe. Allt fler vill också få tillgång till saker utan att äga dem. Men det är andra drivkrafter som gör sig påminda här än när biblioteksväsendet byggdes ut. Då var information knapphändig och dyr. I dag svämmar den över alla breddar och kostar nästan ingenting.
I dag lånar vi färre böcker än tidigare. Biblioteksfilialer läggs ner och samlingarna som står i hyllorna direkt tillgängliga för besökarna tunnas ut. Trots det gillar vi våra bibliotek. Men frågan är vilken roll de kommer att spela i framtiden. Kan de upprätthålla läsförståelsen och göra vår samlade litteraturskatt levande för alla?