Plötsligt fanns de bara där. Drönarna. De surrade omkring i luften lite varstans till både nytta och nöje – och förtret. En och annan välkomnade därför domen i Högsta förvaltningsdomstolen i fjol om att likställa dem med övervakningskameror. Plötsligt omgavs drönarna av ett mycket restriktivt tillståndsförfarande.
I ett slag vingklipptes då en lovande bransch. Allt från mätningar i bygg- och anläggningsindustrin till naturfotografering har dragit nytta av drönartekniken och drabbades av restriktionerna. Ganska snart stod det därför klart för de flesta att justitieråden skjutit myggor med kanon.
Regering och riksdag agerade denna gång föredömligt snabbt om att införa ett undantag från kameraövervakningslagens regler för företag och privatpersoner som använder drönare. Vid månadsskiftet trädde det i kraft och nu är det personuppgiftslagens regler som gäller.
Drönar-turbulensen är ett exempel på hur skyddet av den personliga integriteten påverkas av ny teknik. Om en fjärrstyrd drönare ses som övervakningskamera, varför då inte den fjärrutlösta mobilen på selfiepinnen? Gränsdragningarna blir svåra och tekniken ligger långt före politiken och juridiken.
Drönarna är här för att stanna. De kommer att mata in realtidsinformation i en mängd system som ger oss en smartare vardag. Men de är inte ensamma. Allt fler saker i våra hem får sensorer, datorer och kopplas ihop över nätet. Överallt lämnar vi digitala spår som kan sugas upp. Är vi redo för det?
Nyligen skrev Reuters att dammsugarroboten Roomba från Irobot inte bara tar hand om smutsen utan även samlar in data om hur det ser ut innanför väggarna. Den informationen är värdefull för utvecklare av smarta hem. Företaget räknar med att de flesta är okej med att dela med sig av den. Men det finns gott om exempel på att många inte reflekterar över det finstilta. I Aftonbladet kunde man härom veckan läsa att vem som helst kan surfa in och titta på hundratals privata övervakningskameror som sänder live eftersom många inte brytt sig om att byta ut det fabriksinställda lösenordet.
Många känner sig vilsna. Attitydundersökningen Delade meningar av Insight Intelligence visar att fler blivit positiva till att dela med sig av privat information under de senaste åren, samtidigt som andelen som är oroliga för att informationen används tveksam också ökat.
I maj nästa år träder EU:s dataskyddsförordning i kraft. Syftet är att stärka individens kontroll över sin privata information digitalt. Men det är inget som löser sig automatiskt. Kraven ökar därför på våra politiker att inte bara göra lagstiftningsmässiga brandkårsutryckningar utan inta helikopterperspektiv på integritetsfrågorna.