Ledare: Med barnet i sämsta rummet

Paragraf 3, FN:s barnkonvention. Den som enligt ett beslut i fjol ska bli svensk lag.

Så. Här har vi en liten flicka i Ödeshög. Hon bor med mamma, styvfar och halvsyskon i en vanlig familj. Man vet att mamman är Marwas mamma. För säkerhets skull har man nämligen gjort ett DNA-test. För Marwa har testet mindre betydelse. Hon har ingen annan mamma. Och ingen annan pappa heller, för den delen.

Marwas biologiska far gav sig av när hon var ett spädbarn. Sedan dess har han inte haft kontakt med henne och mamman. Marwa vet inte ens hur han ser ut.

Men det är ändå han som ska få bestämma över Marwas liv och öde.

Eftersom Migrationsverket inte fått tag i fadern så har de inget formellt godkännande från honom om Marwas flytt till Sverige. Det måste man ha enligt lagen.

Därför ska Marwa nu tas från mamma, pappa och syskon i Ödeshög och skickas ensam till Fés Marocko.

Enligt Aftonbladet vet de marockanska myndigheterna inte om pappan lever. Därför har de utfärdat ett intyg om att det är mamma Ouafae som har vårdnaden om Marwa. Men det bryr sig svenska myndigheter inte ett dugg om. Migrationsverket och sedermera även migrationsdomstolen har kommit fram till att det ändå, åtminstone teoretiskt, finns en möjlighet att Marwas biologiska far skulle kunna ha synpunkter på att flickan bor med sin mamma i Sverige. Trots att han alltså inte visat sig på över åtta år.

Det verkar som att pappans antagna bästa ska komma i främsta rummet. Fast man inte ens vet vad han vill. Om han ens lever.

Marwa är så pass gammal att hon kan uttrycka vad hon känner är bäst för henne. Och det är att bo med den älskade familjen i Ödeshög. Gå i skolan. Leka med kompisarna.

I Marocko, innan hon kom till Sverige, bodde hon med sina morföräldrar. Det är till dem Migrationsverket vill skicka henne nu. Enligt en debattartikel i Nyheter24 har dock verket inte fått mottagandet bekräftat av morföräldrarna. Vilket i sin tur kan bero på att morföräldrarna, som beskrivs som gamla och sjuka, enligt flickans familj nyligen blivit vräkta från sin bostad.

”Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till.” Paragraf 5, FN:s barnkonvention. Menar Migrationsverket att Marwas biologiska far har tagit detta ansvar för sin dotter? Det som Marwa har rätt till?

Barnkonventionen blir lag i Sverige. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn. Och Marwa, nio år ska skiljas från de sina och utvisas. Ensam. Det måste bli slut på detta groteska paragrafrytteri, utan minsta hänsyn vare sig till barn eller ratificerade människorättskonventioner.

På onsdag, 25 januari, ska Marwa vara ute ur landet.

Maria Ripenberg

Ledarskribent