Om du inte tycker att lättja och slöhet är flyende människors främsta signum har du chans att få ett bra betyg i samhällskunskap i årskurs nio i år. Tycker du i stället att det är korrekt beskrivet att krigsoffer flyr från tidigare bra liv, på livsfarlig väg över öknar och hav, för att få leva på svenskt försörjningsstöd (!), då har du sämre chans till bra betyg.
Ett nationellt prov i samhällskunskap som hölls den 2 maj i år använder sig alltså av stämmer-stämmer inte-frågor som kunskapstest. Flera falska påståenden i provet spelar på fördomar: ”De flesta flyr för att leva på bidrag och slippa arbeta.” ”Många flyr för att kunna utveckla sin kriminella verksamhet.” ”En vanlig orsak till migration är att man vill bygga upp terrorceller i världen.” - ”Stämmer. Stämmer inte.”
Eleverna erbjuds alltså möjligheten att ta in och omfamna klassiska lögner. Ungefär som om provet påstått att ”judar är för det mesta giriga” eller ”afrikaner är vanligtvis latare än européer.” ”Stämmer. Stämmer inte.”
Vi rör oss i en lurigt tid, där åsikt och tro ofta förväxlas med fakta och empiri. Och inte minst med tanke på en alarmerande högerextrem förskjutning i svensk politik ligger det även en politisk laddning i det nationella provets påståenden.
I höstas stod Sverigedemokraternas gruppledare Mattias Karlsson i en debatt i SVT:s Aktuellt och sade att den förra alliansregeringen ”släppte in tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister”. (På samhällskunskapsprovet skulle det kanske ha hetat: ”Många flyktingar kommer till Sverige för att ägna sig åt sexualbrott och terrorism. Stämmer. Stämmer inte.”)
Mattias Karlsson skulle sannolikt få många röda bockar i kanten på årets nationella prov. Frågan är hur det hade gått för Aktuellts programledare Nike Nylander? Först dagen efter lät hon meddela att Aktuellt inte stod bakom Karlssons uttalande, eftersom att detta var en ”generalisering”.
Men om vi ska se dylika påståenden som ”generaliseringar” – ligger det då inte något i dem trots allt? Vad betyder provets luddiga ”de flesta”, ”många” och ”en vanlig orsak”? De kan ju betyda i alla fall några, men inte alla. Flera, men inte de flesta. Inte vanligt, men ändå förekommande. Ingen rök utan eld.
Skolverkets nationella prov i samhällskunskap blir ju till en draksådd i unga tonåringars sinnen. Vad som kan spira ut detta vet vi inte än. Mattias Karlssons parti är just nu näst störst i Sverige. Trots att partiet sannolikt skulle få underkänt i samhällskunskap.
Maria Ripenberg
Ledarskribent
Fotnot: De nationella proven konstrueras på uppdrag av Skolverket av flera av landets universitet och högskolor. De är alla utvecklade med hjälp av vetenskapliga metoder och väl utprövade av lärare och elever.
Bedömningen ska ha hög reliabilitet och mätsäkerhet.
Källa: Skolverket