Hederskultur och hedersförtryck är ett av Sveriges mest brådskande samhällsproblem. Nästan en av sex ungdomar i storstäderna lever i vad som kategoriseras som hederskontexter, enligt en studie av Örebro univerisitet från slutet av förra året.
Det handlar om familj och släkt som kontrollerar unga personers liv. Att inte få dejta den man vill, att bli könsstympad, att giftas bort som minderårig mot sin vilja och att bli utsatt för hot och våld för att det ena eller andra sättet inte upprätthåller familjens “heder” är vanliga uttryck för förtrycket.
Att frågan adresseras politiskt är därför på tiden. Efter initiativ från Liberalerna i januariöverenskommelsen ska nu brott med hedersmotiv få en egen rubricering under namnet “Lex Fadime”. Namnet kommer från mordoffret Fadime Şahindal som blev skjuten i huvudet av sin pappa som inte stod utt med att dottern levde efter västerländska ideal.
Lagstiftningen kommer att innebära en generell straffskärpning för brott med hedersmotiv och bland annat ska de icke-medborgare som döms alltid prövas mot utvisning. I domstolspraxis finns i dagsläget ingen konsensus kring huruvida hedersmotiv bakom brott ska vara en försvårande omständighet i bedömningen av straffvärde. Och det är egentligen inte svårt att förstå varför.
För vilken tröst är det exempelvis för en kvinna som blir grovt misshandlad av sin make, att motivet bakom inte var familjens så kallade heder? Och ska icke-svenska gängkriminella få stanna i landet framstår det som omotiverat att någon som misshandlat sin dotter med hedersmotiv ska riskera tvångsutvisning.
Det är ju inte hedersmotivet i sig självt som är värt straff – hur klandervärt det än må vara – utan de vidriga och redan i dag brottsliga handlingar som det ofta föranleder.
Vill regeringen att fler som begår hedersrelaterade brott ska sitta i fängelse under en längre tid och att fler utvisas från landet borde man höja straffen för de hedersrelaterade brotten (som misshandel, hot, tvångsgifte, osv) var för sig, i stället för att införa en egen straffskärpningsgrund för hedersmotiv. Vi behöver inte fler särlösningar som stör straffens allmängiltighet i vårt rättssystemet.
Att utforma policyförslag som i reell mening minskar hedersförtrycket är verkligen ingen liten uppgift. Att Liberalerna har tagit tag i frågan är behjärtansvärt. Tyvärr framstår Lex Fadime som en symbollagstiftning åsyftad att visa politisk handlingskraft på ytan, snarare än att ta tag i hedersproblematiken på djupet.