Är det någon idé att rösta? EU-val, snaaaark....
På senare tid har jag vid flera tillfällen hört kommentarer i den stilen. Kanske är en del ganska mätta på politik efter hösten val och vinterns regeringsbildning. Men en valdag ska aldrig mötas med en trött axelryckning. Tidigare generationer fick kämpa för den politiska frihet vi har i dag.
För 100 år sedan fick kvinnor rösträtt i Sverige. Det är inte särskilt många generationer sedan kvinnor uteslöts från politiken, genom att nekas rösträtt och tillträde till politiska församlingar. Liberalen Kerstin Hesselgren och de andra kvinnorna som kom in i riksdagen för snart ett sekel sedan gjorde entré i en totalt mansdominerad värld. Det har kostat svett och tårar att bryta förlegade normer och orättvisor. Den allmänna rösträtten stod i centrum när den här tidningen bildades. I fredags var det hundra år sedan riksdagen tog det första beslutet i processen till allmän och lika rösträtt i riksdagsval. Successivt har utvecklingen pressats framåt.
Härom året kom socialdemokraten och Uppsalabon Birgitta Dahl ut med memoarboken ”I rörelse – Minnen från ett innehållsrikt liv” (Premiss förlag). Där beskriver hon mötet med en ”gammeldags manskultur” när hon för ungefär 50 år sedan valdes in i riksdagens andra kammare. I slutet av 1960-talet, när hon väntade sitt andra barn, hade det aldrig hänt att en riksdagsledamot hade fött barn. Det blev ”vulgära tidningsskriverier”, och allting var anpassat efter män, påminner Dahl. Nog har en del saker blivit bättre.
Genom att blicka bakåt – och utåt, mot vår omvärld – får vi perspektiv.
EU behöver i dag hantera flyktingfrågan, klimatfrågan, terrorismen och mycket annat. Alla behöver inte följa varje EU-valsdebatt eller tidningsrubrik om de senaste politikerskandalerna. Att skaffa sig tillräckligt med kunskap om ungefär vad partierna vill, och att leta fram röstkortet, är däremot inte särskilt svårt. I mitt födelseland kan man möta militärer i vallokalen, som genom sin närvaro skrämmer folk från att rösta "fel". Här möts man av trevliga röstmottagare som ser till att allt går rätt till.
Vi röstar i hög utsträckning, men det går trögare vid EU-val. Till exempel röstade bara 60 procent av Uppsalaborna i EU-valet för fem år sedan. Vid valet till Europaparlamentet 2004 skrev jag en magisteruppsats i statsvetenskap om förstagångsväljarnas låga deltagande i EU-valen. Sedan dess har det blivit bättre: valdeltagandet i nämnda väljargrupp ökade med hela 15 procentenheter mellan 2004 och 2009. Piratpartiet lockade många unga. Vid EU-valet 2014 lade många förstagångsväljare i stället sina röster på Feministiskt initiativ och Miljöpartiet. Att vi har varit medlemmar i EU länge spelar säkert en roll. Numera har förstagångsväljarna inte upplevt något annat än att vi är en del av unionen. EU är så att säga en självklarhet.
Det är bra att ungdomar röstar i högre utsträckning. Men förstagångsväljare ska inte behöva curlas. Uppsala, precis som många andra kommuner, har "demokratiambassadörer" som peppar bland annat yngre att rösta till EU. I Norrtälje och Botkyrka har valnämnderna tidigare samarbetat med hamburgerkedjor som McDonald’s för att få just förstagångsväljare att rösta. Men nog borde man få unga att förstå vikten av demokrati på ett mer seriöst sätt. Att rösta är inget man gör med flottiga fingrar och hamburgerdressing i mungipan.
Lär i stället unga om Sveriges och Europas historia. Och om hur människor i ofria länder slåss för det som tidigare generationer i Sverige en gång gjorde. Det är fantastiskt att vi kan delta i fria och demokratiska val. Gör det.