Demokrati är ett positivt laddat begrepp som få politiker säger sig vara emot. Men att de flesta är för demokrati betyder inte att alla lägger samma betydelse i begreppet. I en liberal demokrati kombineras allmän och lika rösträtt med en fungerande rättsstat, grundlagsskyddade fri-och rättigheter samt en fri press. I den mer populistiska tolkningen av demokratibegreppet – det som brukar kallas illiberal demokrati – är de balanserande institutionerna i stället svaga och makten starkt centrerad hos det parti eller den president som lyckats vinna majoritetens gunst i det senaste valet.
De tydligaste exemplen på illiberala demokratier i Europa är Ungern och Polen. I dessa länder försöker regeringarna underminera alla former av maktdelning för att ostört kunna styra efter eget gottfinnande. Den senaste tiden är det utvecklingen i Polen som varit särskilt oroande. Landets författningsdomstol har försvagats och regeringen har velat byta ut alla domare i Högsta domstolen.
En del debattörer har den gångna veckan pekat på att också den svenska regeringen utser Högsta domstolens ledamöter och att Sverige faktiskt inte har en fattningsdomstol över huvud taget. Så är Sverige verkligen så mycket bättre än Polen? Det enkla svaret är ja. Rättsstatens principer är i Sverige inte hotade av en populistisk politisk majoritet som i Polen.
Det är den självständiga Domarnämnden som föreslår domare och att regeringen skulle välja en ”egen” kandidat är otänkbart. Domstolarna ska enligt regeringsformen vara ”självständiga under lagarna”. Därför kan inte heller en svensk regering avskeda en domare på det sätt som Polens regering velat göra.
Författningsdomstol då? I Sverige har Lagrådet till uppgift att granska hur väl ett lagförslag överensstämmer med grundlagen. I och med 2010 års grundlagsreform stärkes också domstolarnas lagprövningsrätt i och med att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet togs bort. Tidigare fick domstolar och myndigheter endast överpröva lagar och förordningar som ”uppenbart” stred mot grundlagen. Nu står det uttryckligen i regeringsformen att ”grundlag går före lag”.
Men självklart är inte Sverige immunt från populistiska politiska krafter. Företrädare för Sverigedemokraterna har exempelvis uttryckt sig uppskattande om utvecklingen i Ungern. Det är därför viktigt att föra en diskussion om hur domstolarnas oberoende och rättsstatens principer skulle kunna stärkas ytterligare. Ett förslag som förts fram är att ersätta Domstolsverket, som beslutar om budget för domstolsväsendet, med en mer självständig domstolsstyrelse. I dag är Domstolsverket en myndighet under regeringen. Det är ett intressant förslag som skulle kunna göra domstolarna mer självständiga.
På lång sikt är det bara en demokratisk politisk kultur som kan garantera de medborgerliga fri-och rättigheterna. Men en stark rättsstat fungerar som ett korrektiv mot populistiska politiska nycker.