112 - en fråga om kvalitet

Vissa samhällsfunktioner, som larmnumret 112, måste fungera. Det senaste året har dock flera fall uppmärksammats där akut sjuka människor nekats ambulans av SOS Alarm, som ansvarar för numret.

Foto: Bertil Ericson/SCANPIX

Uppsala2011-10-27 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

En larmoperatör måste dagligen göra svåra överväganden. Att göra medicinska bedömningar över telefonen är ingen lätt uppgift. I synnerhet då de flesta som ringer inte är helt och hållet objektiva när de ska beskriva en skada eller ett symtom.

Den som svarar på 112 måste alltså tillspetsat kunna bestämma vem det är som tror att den håller på att dö på grund av en tämligen bagatellartad skada, vem det är som faktiskt håller på att dö fast den inte inser det själv och alla fall däremellan. Precis som i alla andra yrken går det inte att helt och hållet att undvika att göra misstag eller felaktiga bedömningar.

Men risken att göra misstag måste minimeras så gott det går. Det har inte det av staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gemensamt ägda SOS Alarm gjort. Trots upprepade signaler om uppenbara systemfel i företagets organisation har inte mycket gjorts för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Inte heller har ägarna agerat. De har i stället skärpt avkastningskraven.

Alla delägare var dock inte nöjda. Flera landsting, däribland Uppsala läns landsting, tröttnade till slut på SOS Alarm. Efter en upphandling föll valet att dirigera ambulanserna i stället på det privatägda företaget Medhelp. På papperet ser onekligen bytet av larmoperatör ut som en kvalitetsförbättring.

Bland annat har kraven på personalens kompetens skärpts. För att få ett arbete på larmcentralen krävs numera att den sökande ska vara sjuksköterskeutbildad och ha tre års erfarenhet av akutsjukvård. All personal ska dessutom klara av stresstester och kunna klara av att hantera alla de dataprogram som krävs för uppgiften.

Att dessa krav ställs på de enskilda larmoperatörerna kan tyckas vara en självklarhet. Men av de företag som deltog i upphandlingen var det endast Medhelp som mötte alla krav som landstingen ställt upp.
SOS Alarms larmoperatörer behöver exempelvis ingen vårdutbildning. Sjuksköterskor kopplas först in då det finns ett behov. Men frågan är hur operatören ska kunna avgöra att det finns ett behov, när de varken har utbildning eller erfarenhet nog att göra de komplexa bedömningar som behövs.

På måndag tar Medhelp över larmsamtalen i egen regi. Då får de bevisa att de även i praktiken är bättre än SOS Alarm. Lyckas de inte riskerar de att få betala ett vite.
Men hotet om ett saftigt viteskrav borde inte behövas. När människors liv står på spel måste varje utförare vara ödmjuk nog för att erkänna sina brister, lära av sina misstag och ständigt förändra sin organisation till det bättre.

Det är i grunden det viktigaste egenskaperna för de samhällsaktörer – vare sig de är offentliga eller privata – som räddar liv.

Läs mer om