8,2 procent
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Efter att i maj ha legat på 11:e plats bland EU:s 25 medlemsländer har Sverige plötsligt kanat ned till plats 16. Hur kan det komma sig? Allt pekar ju uppåt, enligt regeringen och dess myndigheter. Arbetslösheten väntas, enligt Ams, sjunka "till
5,3 procent i år och till 4,6 nästa år". Allt enligt det officiella, av regeringen påbjudna och av få ifrågasatta sättet att räkna.
Regeringens mätteknik är så vedertagen, att när medierna presenterar senaste statistiken över antalet svenskar i sysselsättning använder de också, till synes helt oreflekterat, det påbjudna uttrycket "öppet arbetslösa". Den som nyfiket väntar på att reportern i nästa steg ska redovisa de "dolda" har hittills fått vänta förgäves.
Men det ska bli ändring på det. Statistiska centralbyrån, SCB, har sedan ett år tillbaka även börjat redovisa den "latenta arbetslösheten", där även arbetssökande som inte anmält sig till arbetsförmedlingen ingår. När man räknar med alla som pluggar för att de inte kan få ett arbete, som de egentligen vill ha, blir arbetslösheten i Sverige 8,2 procent. Skillnaden är nästan 50 procent mer än antalet arbetslösa i den officiella svenska siffran för april!
Tidigast nästa år kommer Sverige med i EU:s officiella månadsstati- stik.Den svenska regeringen har tidigare inte velat mäta arbetslösheten i enlighet med internationella regler. I stället har den myntat begreppet "öppet arbetslösa", dvs de som söker jobb. Men alla länder måste ju räkna lika om man ska kunna jämföra tillståndet på arbetsmarknaderna i världen. Och det är alltså då Sverige rasar från 11:e till 16:e plats.
De lysande prognoser som basuneras ut av regeringen och dess myndigheter ska tas med några nypor salt:
Vi har sett positiva prognoser rasa förr - och vi har inget facit. Konjunkturen är god men ekonomin skakig.
Vi är i händerna på omvärlden. Att "det går bra för Sverige" nu ska även ses mot bakgrund att det går bra för "så gott som hela världen", vilket Konjunkturinstitutet, KI, påpekat.
KI konstaterade dessutom i mars att nedgången i den öppna arbetslösheten till viss del förklaras av "en extraordinär ökning av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder".
Amssiffrorna för april är knappast entydigt positiva: Visserligen ökar antalet nyanmälda jobb - men ökar gör även antalet långtidsarbetslösa. Antalet arbetslösa minskar förvisso totalt - men antalet sökande som fått arbete minskar också, medan antalet personer i arbetsmarknadsutbildning och andra åtgärder ökar desto mer.
En erfarenhet är också att när nya jobb utlovas kommer många dolda arbetslösa ut ur garderoben och blir öppet arbetslösa.
För ett år sedan sade LO:s ekonomer med Irene Wennemo i spetsen att regeringens mått öppen arbetslöshet inte räcker för att beskriva problemen. I stället ville LO använda "ersatt arbetsmarknadsfrånvaro", dvs alla som är arbetslösa, lever på a-kassa, är långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Dessa utgjorde, enligt LO, 20-25 procent av hela arbetskraften! Minns LO sina ersatta frånvarande valåret 2006?