Abbas tar en risk
Mahmud Abbas, den nyvalde palestinske presidenten, sade under sin valkampanj att han inte skulle slå till med våld mot militanta grupper utan föredrog att förhandlingsvägen försöka få slut på attackerna mot Israel.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Offren för attacken var israeler, men målet var att underminera Abbas auktoritet i syfte att förhindra nya förhandlingskontakter mellan den palestinska myndigheten och Israel. Det israeliska kravet för att återuppta samtalen är ju att terrorattackerna mot Israel upphör.
Mängden palestinska attacker mot Israel eller israeliska medborgare har minskat under senare tid - en utveckling som Israel sätter i samband med den mur eller barriär som byggs på Västbanken, men som också är ett resultat av att attackerna framstår som meningslösa. Mahmud Abbas har klart sagt ifrån att han anser att den s k andra intifadan mest har skadat palestiniernas sak.
Men för de militanta grupper som genomför attackerna handlar det också om makten i det palestinska samhället. Genom att hota med inbördeskrig om regeringen försöker avväpna dem kan de utöva ett inflytande som inte nödvändigtvis motsvarar en bred folklig uppslutning. Skulle en förnyad fredsprocess till sist ge verkliga resultat i form av en palestinsk stat så skulle sannolikt de militanta gruppernas stöd kraftigt minska.
Den mycket kraftiga israeliska reaktionen efter den senaste attacken syftade säkerligen till att markera för Abbas att Israel inte kan kompromissa om kravet på ett slut på terrorattackerna. Men de faktiska åtgärderna har hittills varit återhållsamma. Israels regering vill uppenbarligen först se hur Abbas skulle reagera på de militanta gruppernas provokation. Svaret kom i måndags - säkerhetsstyrkorna har fått order att bevaka gränserna mot Israel och säkerhetscheferna har beordrats att stoppa alla former av våld, inklusive våld mot Israel. Organisationen al-Aqsamartyrernas brigader, som är en milis med anknytning till Abbas eget parti, Fatah, ska införlivas i de officiella säkerhetsstyrkorna. PLO har ställt sig bakom Abbas.
De militanta grupperna kommer att beskriva detta som eftergifter mot Israel. Men i verkligheten handlar det om Abbas egen ställning. Ingen vald regering kan i längden samexistera med grupper som tar sig rätten att använda våld efter eget gottfinnande.
Mahmud Abbas tar en stor risk när han nu försöker få bättre kontroll över de väpnade grupperna. Men utan att ta risker kan varken han eller någon annan ta sig ut ur den återvändsgränd där både palestinier och israeler i dag befinner sig.
Han bör få tydligt internationellt stöd i sin ambition att hävda den palestinska myndighetens ställning. För Israel vore det ett allvarligt misstag att inte försöka underlätta processen.