Någonting är väldigt fel på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De massiva chefsavhoppen under de senaste veckorna är inget nytt fenomen. Otydlig styrning är något som funnits i väggarna i många år. Och som en följd av detta även ekonomiska underskott.
Som UNT granskning visat har Akademiska ett genomsnittligt underskott på över 100 miljoner kronor sedan 1999. Under brinnande högkonjunktur, 2005–2006, och under finanskris med extra statsbidrag, 2009, gick sjukhusets ekonomi som bäst. Men underskott var det även då.
Vad skulle ett normalt storföretag med 8 000 anställda göra under liknande omständigheter? Att byta ledning är ingen långsiktig lösning. Det får man då göra i stort sett varje år, likt Akademiska sjukhuset.
I stället behöver man en aktiv, arbetande styrelse, professionell med bred kompetens och ett vidsträckt kontaktnät. Ansvarig inför aktieägarna som man är, måste man vara mycket tydlig mot företagets ledning, med direktiv och ständiga uppföljningar. Styrelsearbetet har tidigare varit eftersatt även i näringslivet. Ordförandeposten har ibland setts som en fjäder i hatten för lång och trogen tjänst. Men alla moderna storbolag har numera insett styrelsearbetets betydelse.
Stockholms läns landsting utsåg för några år sedan professionella styrelser för sina storsjukhus. Effekterna har varit tydliga i hur arbetet har organiserats, och även för ekonomin. Tidigare förlusttyngda Karolinska sjukhuset kommer till exempel i år att visa överskott för första gången på mycket länge.
Uppsalalandstinget har inte hunnit dit ännu. Den nuvarande majoriteten talar, liksom många tidigare majoriteter, om problemen på Akademiska. Sjukhuset står för över 50 procent av budgeten och har naturligtvis en dramatisk påverkan på helheten. Men alla försök att reda upp situationen har bara resulterat i en ny politikerledd organisation. Det har inte räckt.
Från årsskiftet inrättas en produktionsstyrelse för vården inom landstinget (bland annat Akademiska). Nya politiker träder in och idéerna är många. Nu ska man ta krafttag mot situationen på Ackis. Samtidigt tillsätts nu fokusgrupper, en förbättringsgrupp och en extern utredning. I bästa fall blir det en aning bättre.
Landstinget i Uppsala län har god ekonomi. Skattebetalarna är många och arbetslösheten i länet låg. Det går med andra ord att täcka underskotten för Akademiska sjukhuset. Men om kompetenta läkare och forskare fortsätter att lämna Akademiska går det inte i längden att behålla positionen som ett av landets ledande sjukhus.
Tillsammans med universiteten är Akademiska sjukhuset en ovärderlig tillgång för Uppsala län. Att fortsätta bränna ut chefer, och att fortsätta få 8 000 anställda att känna hopplöshet, är inte att värna om detta. Tillsätt en kompetent styrelse för sjukhuset snarast.