”Välkommen till regeringskansliet. Vi kan tyvärr inte svara i dag eftersom alliansen och Sverigedemokraterna röstade nej till statsbudgeten. Vilket berodde på debatten om vinster i välfärden, som inte alls har med budgeten att göra”. Nej, även om tonen hårdnat i svensk politik på senare år, känns det ganska långt till det att regeringen skulle hämnas med ett telefonmeddelande av detta slag efter ett nederlag i riksdagen.
Men det skedde i Vita huset på måndagen, den tredje dagen sedan ”stängningen” av den amerikanska staten då offentliga löner inte betalas ut. Allt beror enligt statsledningen på att Demokraterna håller budgeten som gisslan för att statusen för så kallade dreamers, barn till immigranter, plötsligt förändrades i höstas. Dessa riskerar nu utvisning.
President Trump beordrade i september att Daca-programmet, som skyddar cirka 700 000 invandrade barn, skulle avslutas och gav kongressen till i mars att ta fram en lagstiftning. Men Demokraterna har vägrat att behandla frågan separat och i stället kopplat den till andra statliga utgifter, med följder som nu kan ses.
Polariseringen i USA, och viljan att förstöra för motparten, kan sägas ha gått in på sitt tredje decennium. Kompromissviljan blir inte större då antalet moderata ledamöter minskat på båda sidor, särskilt hos Republikanerna. Presidenten brukar trots allt vara något av en samlande kraft, men har det senaste året varit precis motsatsen. Trump går snarare i täten för misstroendet och det bådar förstås inte gott.