I torsdags beslöt Ukrainas parlament, radan, att begränsa mötesfriheten och möjligheten att bedriva opinionsbildning på nätet. Oppositionen i parlamentet talade om en kupp och försökte till och med handgripligen stoppa omröstningen. Och genast växte protesterna på självständighetstorget, Maidan, på nytt. Polisen svarade med större brutalitet än tidigare och många, däribland en före detta minister i Julia Tymosjenkos regering, misshandlades svårt.
De internationella reaktionerna är starka. USA kräver ett slut på våldet. EU-politiker som Sveriges utrikesminister Carl Bildt antyder att sanktioner kan införas mot Ukraina. Janukovytj har föreslagit en kriskommission där också representanter för oppositionen ska ingå. Det är bra, men förutsättningen för meningsfulla samtal är naturligtvis att våldet mot oppositionen upphör.
De lagar som genomdrevs förra veckan, med mycket knapp marginal, är uppseendeväckande. Till nöds kan man förstå förbudet mot att blockera offentliga byggnader – men straffet, upp till fem års fängelse, är naturligtvis groteskt. Och vem som helst kan förstå syftet med förbudet att bära hjälm vid demonstrationer – man ska inte kunna skydda sig ens på detta sätt mot polisens övervåld. Den förre ministern Jurij Lutsenko utsattes just för hårda slag mot huvudet.
I samma paket av nya lagar ingår ett förbud mot att sprida ”skvaller och förtal” på nätet – en bestämmelse som naturligtvis kan användas precis hur som helst. Samtidigt blir det lättare att ställa parlamentsledamöter inför rätta – alltså ett potentiellt hot mot de oppositionspolitiker som använder parlamentets talarstol för att kräva presidentens avgång.
Att kalla Ukraina för en fungerande demokrati har hela tiden varit att överdriva. Men de grundläggande demokratiska formerna har ändå upprätthållits, debatten har varit fri, demonstrationer har varit lagliga, oppositionen har en stark ställning i parlamentet och förmodligen vann Janukovytj presidentvalet på ärligt sätt.
Om han kan vinna på nytt – utan fusk eller trakasserier mot oppositionen – är en helt annan fråga. Nästa val ska enligt planen äga rum tidigt 2015. Om valet går rätt till och oppositionen kan enas så har den sannolikt en god chans att vinna. Men de nya lagarna ger en föraning om vilka metoder som Janukovytj kan vara beredd att ta till för att säkra sitt eget maktinnehav – och den ansenliga förmögenhet som det hjälpt honom att skapa.
Janukovytj vill behålla makten, medan oppositionen vill ha nyval redan i vår. Presidenten trodde av allt att döma att oppositionen, utmattad, skulle ge upp. I dag finns inget som tyder på det. Om Janukovytj inte retirerar kan situationen bli väldigt mycket värre.