Alternativ till Kyoto
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Förhandlingar har pågått under flera månader för att få uppgörelsen till stånd. Förutom USA och Australien deltar även Sydkorea, Kina och Indien, som tillsammans står för 40 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Det är emellertid oklart hur mycket avtalet kommer att minska utsläppen. Till skillnad från Kyotoprotokollet fastslås inga sänkningskrav, utan målsättningen är satsning på ny teknik, inte utsläppskvoter.
Många miljörörelser är kritiska mot uppgörelsen. Den ses som ett sätt att leda bort uppmärksamheten från höstens förhandlingar om framtiden efter Kyotoavtalet. Greenpeace är också kritiskt till att den nya överenskommelsen bygger på frivillighet, som man inte anser fungerar.
Så kategoriskt bör inte det nya initiativet förkastas. Det nya avtalet bör snarare ses som ett komplement än ett alternativ till Kyotoprotokollet, något som också underströks när det presenterades. Hur avtalet skulle kunna skjuta dagens planerade minskningar av växthusgaser i sank är svårt att se.
Det går främst att se två förtjänster med den nya överenskommelsen. För det första bekräftas återigen att Bushadministrationen delvis har bytt fot i klimatfrågan, att den erkänner problemen med den globala uppvärmningen och att dessa delvis
har orsakats av mänsklig påverkan. I den nya överenskommelsen ingår också Kina och Indien, som i egenskap av utvecklingsländer inte berörs av Kyotoavtalets utsläppskvoter.
En av de främsta amerikanska invändningarna mot Kyotoprotokollet — vid sidan av att det skulle vara skadligt för amerikansk ekonomi — har varit att det inte omfattar utvecklingsländer som Kina och Indien, trots att de står för den största ökningen av utsläppen. Det spelar egentligen ingen roll hur resten av världen sköter sig, så länge som den enorma tillväxten i de bägge länderna, speciellt Kina, inte åtföljs av en omställning från fossila bränslen.
En övervägande del av vetenskapssamhället anser att den klimatförändring vi upplever huvudsakligen är orsakad av människan. Många klimatforskare menar att Kyotoprotokollet inte är tillräckligt långtgående. Inte heller tillsammans med det nya avtalet lär det kunna gå att stoppa uppvärmningen. Men det är bättre att bromsa utvecklingen än att inte göra någonting alls.