Amerikanska systemfel

Uppsala2004-08-10 01:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

OSSE kommer i höst för första gången att skicka valobservatörer till USA, som ska se till att presidentvalet genomförs på ett korrekt sätt. Efter frågetecknen i samband med valet 2000 har 13 demokrater nu begärt att republikanerna bjuder in oberoende observatörer.

USA:s rykte har blivit naggat i kanten de senaste fyra åren, dels på grund av de märkliga sammanträffanden som gav George W Bush en plats i Vita huset, dels på grund av att man fört krig på tveksamma grunder och nu senast, tortyrskandalen i Irak. Ytterligare en brist är valdeltagandet i USA som liksom i de flesta demokratier uppvisar en sjunkande trend. I det senaste presidentvalet kröp valdeltagandet precis upp över 50 procent och i parlamentsvalet ligger det strax under 40 procent.

Det är framför allt unga i USA som sviker på valdagen och detta problem har man försökt tackla genom massivt kampanjande. En uppsjö av olika T-shirts med slogans har tryckts upp och i tv förmedlar pop- och rockidoler budskapet att det är "coolt" att rösta. Dessa ansträngningar må vara ett steg i rätt riktning, men åt de övriga brister som pekades ut i samband med förra valet har mycket lite eller inget alls gjorts.

Al Gore fick till exempel en halv procentenhet fler röster av folket än George W Bush. Det hjälpte föga eftersom den slutgiltiga omröstningen genomförs av elektorerna, och de hade Bush som slutsegrare.

Systemet som huvudsakligen bottnar i den amerikanska stoltheten över konstitutionen - den äldsta i bruk- kan i dag verka ålderdomligt och onödigt omständligt. Det är det också. Varför inte låta den som får flest röster bli president?

De kritiserade "röstningsmaskinerna" är också kvar. Metoden där väljaren ska slå hål i valsedeln för att markera sin kandidat ledde till stor förvirring framför allt i Florida, där valet kom att avgöras. Det har hävdats att hålen hamnade med viss förskjutning, vilket ledde till att väljare oavsiktligt röstade på en helt annan kandidat än de hade tänkt sig.

En tredje krånglighet med det amerikanska systemet är att väljare måste registrera sig. Det rättsliga efterspelet i Florida 2000 gällde i huvudsak att republikanska valfunktionärer hade kompletterat felaktigt ifyllda, och därmed ogiltiga, registreringsansökningar. Detta tros ha gett ett par tusen republikanska röster extra. Sjabbel av den kalibern kommer förhoppningsvis inte att upprepas nu i höst, men det kan inte garanteras.

Valobservatörer i all ära, men de inneboende systemfelen i det amerikanska förfarandet kommer de inte åt.

Läs mer om