Ännu ett fall för EU-dom­sto­len

Uppsala2007-06-04 00:01
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Bygg­nads fort­sät­ter att för­se oss med in­tres­san­ta rätts­fall. Först var det granskningsavgifterna i Eu­ro­pa­dom­sto­len för de mänsk­li­ga rät­tig­he­ter­na. Nu är det kol­lek­tiv­av­ta­len i EU-domstolen. Den svens­ka ar­bets­dom­sto­len har be­gärt ett för­hands­av­gö­ran­de av EU-dom­sto­len och nu har generaladvokatens ytt­ran­de kom­mit.
En hel del frå­ge­tec­ken fö­re­kom­mer kring ytt­ran­det. Kan­ske kom­mer någ­ra att rä­tas ut här.
För det förs­ta, vem är ge­ne­ral­-­ad­vo­ka­ten? Ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten ­bi­står EU-dom­sto­len- och det ­all­män­na rätts­in­tres­set - med en grund­lig ge­nom­gång av rätts­lä­get mot bak­grund av vil­ken dom­sto­len se­dan kan be­stäm­ma sig för vil­ken väg den skall ta.
Generaladvokatens ytt­ran­de är till for­men upp­byggt som dom­sto­lens slut­li­ga för­hands­av­gö­ran­de kom­mer att vara, men generaladvokatens mo­tiv är som re­gel mer ut­för­li­ga - å ena si­dan, men å and­ra si­dan. Så ar­gu­men­te­rar inte dom­sto­len. När EU-dom­sto­len väl­jer väg ren­sar den bort all över­flö­dig in­for­ma­tion och be­hål­ler en­dast de led i ar­gu­men­ta­tio­nen som är nöd­vän­di­ga för att kom­ma till den slut­sats dom­sto­len väl­jer.
Den­na slut­sats kan bli en helt an­nan än generaladvokatens. Så blev det till exempel i må­let om sy­stem­bo­la­gets al­ko­hol­mo­no­pol som EU-dom­sto­len, men inte ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten, ac­cep­te­ra­de. I La­valmå­let är det dock san­no­likt att EU-dom­sto­len föl­jer generaladvokatens ur rätts­lig syn­punkt väl­av­väg­da ytt­ran­de.
För det and­ra, vad är ett för­hands­av­gö­ran­de? Sy­ste­met med för­hands­av­gö­ran­den för­kropps­li­gar en de­li­kat ba­lans­gång mel­lan EU-rät­ten och den na­tio­nel­la rät­ten - mel­lan EU-dom­sto­len och na­tio­nel­la dom­sto­lar. En kol­le­gi­al lo­ja­li­tet mel­lan EU-ju­ris­ter och na­tio­nel­la ju­ris­ter har gjort förhandsavgörandena till ett av de verk­nings­ful­las­te med­len i EU:s in­teg­ra­tions­strä­van­den.
Den na­tio­nel­la dom­sto­len, ar­bets­dom­sto­len i vårt fall, frå­gar EU-dom­sto­len hur EU-rät­ten skall tol­kas på en viss punkt som mås­te klar­läg­gas för att den na­tio­nel­la dom­sto­len skall kun­na av­gö­ra det mål den har fram­för sig. EU-dom­sto­lens svar är bin­dan­de vad gäl­ler tolk­ning­en av EU-rät­ten, som ut­trycks i ge­ne­rel­la ter­mer. EU-dom­sto­len av­gör ald­rig fal­let i sak, det gör all­tid den na­tio­nel­la dom­sto­len. EU-dom­sto­lens för­hands­av­gö­ran­de sät­ter emel­ler­tid vi­da­re el­ler snä­va­re ra­mar för det ef­ter­föl­jan­de na­tio­nel­la av­gö­ran­det; ten­den­sen har va­rit allt mind­re rö­rel­se­ut­rym­me för de na­tio­nel­la dom­sto­lar­na.
För det tred­je, vad sade ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten? Må­let hand­lar om hu­ru­vi­da svens­ka fack­fö­re­ning­ar en­ligt EG-rät­ten får vid­ta strids­åt­gär­der för att tving­a La­val att be­ta­la ut lö­ner en­ligt ett svenskt kol­lek­tiv­av­tal trots att det re­dan är bun­det av ett let­tiskt. Sva­ret på den frå­gan ver­kar av generaladvokatens ytt­ran­de att döma vara gans­ka en­kelt, näm­li­gen ja. Det finns kla­ra reg­ler om att lö­ne­ni­vån i lan­det där tjäns­ter­na ut­förs skall gäl­la.
Vis­ser­li­gen bor­de Sve­ri­ge en­ligt ak­tu­ell EG-rätt helst lag­stift­nings­vä­gen ha in­fört de reg­ler som är ak­tu­el­la - om mi­ni­mi­lön - men ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten ac­cep­te­rar att Sve­ri­ge om­sät­ter EG-rät­ten till svensk rätt ge­nom kol­lek­tiv­av­tal med vid­häng­an­de strids­åt­gär­der i stäl­let. Här kun­de ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten ha sagt att den svens­ka mo­del­len stri­der mot EG-rät­ten, men om den fria rör­lig­he­ten för tjäns­ter kan åstad­kom­mas även med ett sy­stem byggt på av­tal och inte på lag­stift­ning som Sve­ri­ge har, var­för inte ac­cep­te­ra det? Ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten in­ser na­tur­ligt­vis ock­så den po­li­tis­ka spräng­kraf­ten i frå­gan och inte bara i Sve­ri­ge.
En re­ser­va­tion finns i general­advokatens ytt­ran­de, och den gäl­ler pro­por­tio­na­li­te­ten i strids­åt­gär­der­na. Strids­åt­gär­der­na mås­te en­ligt EG-rät­ten vara pro­por­tio­nel­la i för­hål­lan­de till de för­de­lar för de let­tis­ka ar­be­tar­na som kan upp­nås med hjälp av strids­åt­gär­der­na. När det gäl­ler själ­va lö­ner­na flag­gar ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten för att skill­na­den mel­lan de let­tis­ka lö­ner­na och de svens­ka är så stor att strids­åt­gär­der­na var pro­por­tio­nel­la. När det gäl­ler de and­ra av­gif­ter som La­val skul­le tving­as be­ta­la, men som i prak­ti­ken bara kom­mer svens­ka ar­be­ta­re till godo flag­gar ge­ne­ral­ad­vo­ka­ten för att åt­gär­der­na kan­ske inte var pro­por­tio­nel­la. Ar­bets­dom­sto­len får sis­ta or­det.
Läs mer om
Uppsala