Det finns många skäl att låta privatägda företag ta över bolag som är offentligt drivna. Det främsta skälet är att stat, landsting och kommun inte ska bedriva affärsverksamhet på områden där privata bolag kan göra det bättre. Kommunala tvättföretag, elbolag eller restauranger ska inte konkurrera ut den privata företagsamheten.
När det gäller kollektivtrafiken är det inte lika enkelt. Visst kan privata företag bedriva trafik på många håll i landet men kollektivtrafik i en så stor stad som Uppsala är inte detsamma som linjetrafik eller chartertrafik. Kollektivtrafiken är och måste vara fast politikerstyrd, delvis för att den är subventionerad men framför allt för att den är ett instrument i den kommunala planeringen och den viktigaste biten i en kommuns infrastruktur.
Just nu befinner sig kollektivtrafiken i Uppsala i ett känsligt och avgörande skede. Staden växer. Största delen av tillskottet till folkmängden bosätter sig i staden men utbyggnaden av kommunens ytterområden fortsätter.
Det betyder att kraven på kollektivtrafiken kommer att öka. De cirka 50 000 nya Uppsalabor som väntas tillkomma under de närmaste 20 åren slår sig sannolikt ned på bussavstånd från stadskärnan.
Dessutom är Uppsala en särskilt besvärlig kommun att bedriva kollektivtrafik i. Den vidsträckta kommunen och den kompakta, minimala stadskärnan gör att kraven är stora på trafiken. Till detta kommer också växande klimatproblem som gör att kollektivtrafiken måste vara beredd på nya lösningar på bränsleförsörjningen.
Denna utveckling kräver ett känsligt och rörligt handlag av politikerna. Utbyggnaden av bostadsbeståndet måste gå hand i hand med utbyggnaden av kollektivtrafiken. Innovationer i trafiken kommer med all säkerhet. Förhoppningsvis följer Uppsala i spåren på de städer inom som utom landet som satsar på spårtrafik.
I detta läge måste också det kommunala trafikbolaget vara ett känsligt och även förändringsbenäget instrument i politikernas händer. Det måste vara alert och berett till omprövningar utan alltför stor tröghet.
Det är visst tänkbart att det finns en privat entreprenör som skulle kunna fungera utmärkt tillsammans med kommunen i ett sådant läge och som dessutom är på hugget när det gäller framsynta trafiklösningar, men är det särskilt sannolikt?
Nej, med en hård kommunal detaljstyrning blir handlings- utrymmet för en privat företagare minimalt och därmed blir alternativet att samverka med kommunen knappast attraktivt.
Det gör att kommunledningen bör tänka sig för ordentligt och inse att det är oklokt att avhända sig den ultimata kontrollen över kollektivtrafiken.
kersti.kollberg@telia.com