Är detta verkligen högre utbildning?
För några år sedan krävdes höga betyg för att få plats på en universitetskurs i tyska eller franska. I dag kan den som vill börja direkt.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
På Uppsala universitet introducerades för ett par år sedan rena nybörjarkurser i språk som tyska och franska. Där läser man det som tidigare lärdes ut på högstadiet och gymnasiet. Förhoppningen är att åtminstone några ska fortsätta vidare till det som kallas grundkursen.
Så ser processen ut när högskolan gymnasifieras. Nybörjarkurser i tyska, franska och spanska har inget med högre studier att göra — men universiteten anpassar sig efter verkligheten.
I dag finns ett friare ämnesval på landets gymnasieskolor, vilket i huvudsak är bra. Men ibland går det för långt. En gymnasieskola i Västsverige erbjuder kursen "Festfixarna". Den går ut på att "lära Dig att planera och genomföra en fest som Du kan fixa hemma". Svenska elever är inte dumma. Många väljer naturligtvis den kurs som ger maximal utdelning för minsta möjliga ansträngning.
Regeringens främsta mål med den högre utbildningen har länge varit att hälften av en årskull ska studera vidare på högskolan. Vad de lär sig verkar mindre viktigt. Och vad blir nästa steg? Att hälften av
en årskull ska disputera?
När målet handlar om kvantitet kommer resultatet att bli därefter. Det är dags att byta mål — med kvaliteten och kunskaperna i centrum.