Är Turkiet ett hot mot EU?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Svaret på bägge frågorna är nej. En majoritet av EU-länderna, inklusive Sverige, avvisade på EU:s toppmöte i Bryssel ordförandelandet Österrikes propåer om att EU:s förmåga att ta in, absorbera, nya medlemmar skulle upphöjas till ett kriterium för utvidgning, jämställt med demokrati, marknadsekonomi, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Naturligtvis är det Turkiet som spökar. 70 miljoner invånare, flertalet fattiga och muslimer - hur skall Turkiet kunna smältas samman med EU?
Frågan måste förstås få ställas - men det är en avgjord fördel om huvudet behålls kallt när den besvaras.
För det första skall inget ansökarland släppas in i EU förrän det uppfyller de nyss nämnda s k Köpenhamnskriterierna. Turkiet har, liksom Ukraina och länderna på västra Balkan, en lång väg att vandra. Mycket i landet kommer att förändras.
För det andra vore det omoraliskt att nu skärpa kraven på Turkiet. Slutresultatet skulle bli bitterhet och spänningar - en sämre säkerhetspolitisk situation, i stället för Turkiet som en brygga för EU till Mellanöstern.
För det tredje skall inte styrkan i EU:s "mjuka makt" underskattas. Unionens attraktionskraft på dem som står utanför och vill in är stor. Man bör också notera att de tio nya medlemmarna redan nu ger positiva bidrag till EU. Är det per automatik självklart att Turkiet skulle avvika från det mönstret?