"Asymmetriskt krig"
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Guantánamo är en av de "åtgärder" efter 11 september 2001 som ytterligare underminerar USA:s trovärdighet i kritiken av andra länder, när dessa bryter mot mänskliga rättigheter, folkrätt och konventioner.
Amnesty International har i en rad rapporter beskrivit den hårresande situationen på Guantanamo, sedan basen började användas för att fängsla "illegala kombattanter". Detta i folkrätten okända uttryck är
anpassat till ett nytt slags krigföring - kriget mot terrorismen - för vilket USA tidigt fick det internationella samfundets stöd. Man kan också tro att det skapades för att göra det möjligt att kringgå Genèvekonventionens regler för human behandling av krigsfångar - som de internerade ju i själva verket är.
Även andra människorättsorganisationer samt frisläppta fångar har vittnat om samma sak som Amnesty: förnedring, övergrepp och tortyr. De intagnas liv präglas av total ovisshet och rättslöshet, eftersom misstankarna mot dem aldrig prövats i någon
rättegång.
I dag finns efter drygt fyra år 460 av de 760 internerna kvar. Endast tio har åtalats för brott. Över 40 självmordsförsök har avvärjts. Men har verkligen reaktionerna mot Guantánamo varit tillräckligt kraftiga?
När tre fångar på söndagen hittades döda efter att ha begått självmord i sina celler rågades måttet av cynism i fängelsechefen Harry Harris iskalla förklaring: "De är sluga, kreativa och hängivna. De har
ingen respekt för människoliv - vare sig våra eller sina egna. Detta var inte en desperat handling utan en assymetrisk krigföring gentmot oss."
Samtidigt har omvärldens reaktioner tagit ny fart. Jurister och människorättsföreträdare har slagit fast att männen hängde sig "i förtvivlan".
"Fångarna är förtvivlade, eftersom de är laglösa och inte ser någon ände", sade Ken Roth, chef för Human Rights Watch i New York, till BBC.
Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, kallar Guantánamo en rättsskandal, ett system som vi inte kan acceptera. I söndagens Eko slog han fast att frågan är internationell och inte bara handlar om USA, eftersom "man tar människor från olika länder och sätter dem i fängelse utan rättegång".
Europarådet kräver en internationell utredning.
Tongångarna i Vita huset är betydligt mer ödmjuka än hos lägerledningen. President George Bush lär vara "allvarligt bekymrad" över självmorden, och i fredags sade han att han skulle vilja stänga lägret: "Fångarna borde behandlas i domstol i USA." USA:s högsta domstol väntas inom några veckor fatta beslut om fångarnas rättsliga status. Och det är inte en dag för tidigt!
EU:s gemensamma ståndpunkt är att lägret bör stängas. Men Thomas Hammarberg har rätt när han säger att Europas länder måste säga ifrån mycket tydligare och vara betydligt mer orädda gentemot USA.
Orädd kritik borde inte bara efterfrågas gentemot USA. De europeiska länderna är alldeles för tysta i försvar av mänskliga rättigheter och kamp mot dödsstraff och övergrepp - var än de begås i världen. Här existerar dessutom en trovärdighet att slå vakt om - och att bruka.