Avskaffa Lex Uggla!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Då slår Skatteverket till. Du har för mycket pengar på banken, hävdar handläggaren. Det blir till att betala extraskatt, plus straffskatt för att du inte fyllt i deklarationen rätt. Och ditt snack om att du behöver pengarna till underhåll av huset, det tror vi inte på. Du borde ha planerat bättre och inte låta det förfalla så länge.
Nej, den här historien är naturligtvis inte hämtad ur verkligheten. Privatpersoner som lägger undan pengar för att investera i husreparationen drabbas inte av straffskatt.
Det gör däremot företagare. Allt enligt den så kallade Lex Uggla, som fått sitt namn av att artisten Magnus Uggla upptaxerades tidigare i år. Skattemyndigheten tyckte att han hade för mycket pengar i sitt bolag Uggly Music. Dessa pengar skulle betraktas som privat förmögenhet och beskattas därefter, menade myndigheten.
I just Magnus Ugglas fall kanske det stämmer att pengarna i bolaget inte skulle användas till någon särskild investering, utan fanns kvar i bolaget just för att han skulle slippa betala en del förmögenhetsskatt. Men för många av landets småföretagare ser situationen helt annorlunda ut. En del ogillar starkt att vara beroende av långivare och gnetar år ut och år in för att ha tillräckligt med pengar på banken när maskinparken behöver bytas ut. Andra har en ryckighet i sina planer som gör att kassan ibland är fylld till bristningsgränsen, ibland gapar tom.
Enligt Lex Uggla ska företagarna lämna in en investeringsplan till Skatteverket. Sedan ska en handläggare avgöra om denna plan är "rimlig" och om det finns "rimligt" med pengar i bolaget.
Vem som helst med de allra minsta kunskaper om näringslivet inser att en sådan ordning är allt annat än rimlig. En handläggare på en myndighet kan inte — och ska inte — avgöra om ett företags investeringsplaner är "rimliga". I en marknadsekonomi kommer somliga investeringar att visa sig lönsamma och välavvägda, andra misslyckade och förlustbringande. Det är upp till företaget att göra en riskbedömning och fatta besluten. På samma sätt som det är upp till dig att avgöra när och om huset behöver målas om.
Men så resonerar förstås inte socialdemokraterna. Ordföranden i Skatteutskottet, Susanne Eberstein, säger till Dagens Industri att "det här är inget stort problem". Ett uttalande som bara understryker den arrogans regeringspartiet visar mot de människor som jobbar hårt och håller uppe vårt lands välstånd.
Den riktigt stora boven i dramat är förmögenhetsskatten. Lagen säger att pengar som "arbetar" inte ska beskattas, medan pengar som inte "arbetar" är beskattningsbar förmögenhet. Men som Lex Uggla visar är det inte alltid så lätt att skilja mellan "arbetande" pengar och "vanliga" pengar.
Problemet skulle gå att lösa om man avskaffade förmögenhetsskatten. Men sådana tongångar vill naturligtvis inte socialdemokraterna lyssna till. Inte bryr man sig heller det minsta om de småföretagare som efter upptaxeringen uppgivet säger att de inte har någon lust att fortsätta investera i landet.
Dum dum heter en Magnus Uggla-låt från 1989. Titeln känns aktuell även i dag.